Visar inlägg med etikett Richard Dysart. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Richard Dysart. Visa alla inlägg

måndag 14 september 2026

Being There



Titel: Being There / Välkommen Mr. Chance!
Genre: Komedi/Drama
Land: USA
År: 1979
Regi: Hal Ashby
I rollerna: Peter Sellers, Shirley MacLaine, Melvyn Douglas, Jack Warden, Richard Dysart, Richard Basehart

Handling: Mr. Chance kan varken läsa eller skriva, och har aldrig varit utanför huset där han arbetar som trädgårdsmästare. När husägaren dör slängs han ut i en för honom okänd omvärld. Genom en mindre trafikolycka träffar han de rika och inflytelserika Ben och Eve, som tar Mr. Chance för ett geni. Han blir god vän med Ben och plötsligt är hans namn på allas läppar.

Omdöme: Chance (Peter Sellers) har levt hela sitt liv i ett hus i Washington, D.C. där han skött om trädgården. När husägaren dör tvingas han ge sig ut i världen. Eftersom han aldrig satt sin fot utanför huset öppnas en helt ny värld för honom. Chance är en intellektuellt enkel person, nästan som ett vuxet barn trots att han är i medelåldern. Hans världsbild formas av det han ser på TV - han tycker om att titta.


© Warner Bros.

Efter att Chance gett sig ut på gatorna i Washington, D.C. på jakt efter en trädgård där han kan fortsätta som trädgårdsmästare, är han med om en olycka. Han möter Eve (Shirley MacLaine) som tar med honom hem till sin herrgård. Där väntar hennes förmögne make Ben Rand (Melvyn Douglas), som är under ständig medicinsk uppsikt då han är svårt sjuk. Chance, som numera är känd som Chauncey Gardiner, får läkarvård efter olyckan och gör sig snart hemmastadd. Så pass att Ben och Eve inte kan tänka sig att vara utan honom i sina liv.


© Warner Bros.

Chauncey Gardiner kommer att påverka människors liv på sätt som ingen kunde drömma om. Hans lugna personlighet och till synes filosofiska sätt att se på livet uppskattas av de som träffar honom. Hans livsfilosofi och metaforer om trädgårdar är inte bara en frisk fläkt, utan uppfattas även som briljanta - han ses som ett slags geni. I själva verket är han en simpel trädgårdsmästare som varken kan läsa eller skriva och endast bryr sig om trädgårdar och att titta på TV.


© Warner Bros.

Chance, eller Chauncey Gardiner, är en härlig karaktär som man bara måste älska. Sättet han påverkar folk på är så pass komiskt eftersom han inte menar det och blir missförstådd. Det är också en samhällskritisk satir där människor väljer att se någon som något de själva vill se. Till viss del skulle man kunna jämföra honom med Tjuren Ferdinand, som bara vill lukta på blommorna - och se på TV i det här fallet - men som tvingas ge sig ut i den stora, okända och skrämmande världen. Han berör människor med sin enkelhet, samtidigt som det visar hur lättpåverkade och fördummade folk kan vara.


© Warner Bros.

Peter Sellers Oscarsnominerades för sin sista stora filmroll. Han gör sin starkaste dramatiska prestation samtidigt som han visar prov på sitt komiska geni. Att se honom spela så pass återhållsamt när man är van vid att inte minst se honom som Jacques Clouseau i Rosa Pantern-filmerna är imponerande. Trots det, eller tack vare det, blir det oerhört komiskt på ett fyndigt sätt. Han sa själv att han byggde sitt sätt att tala och en del av sin prestation på sin stora idol Stan Laurel, mest känd som Halvan från komikerparet Helan & Halvan.


© Warner Bros.

Det är inte bara Peter Sellers som imponerar i filmen - men den vore inte vad den är utan honom, den saken är säker. Shirley MacLaine är en smått perfekt danspartner till Sellers och i många scener mellan dem är det hon som anför medan han iakttar och låter henne stå i rampljuset. Melvyn Douglas, som vann en Oscar för bästa manliga biroll, är klart duktig i rollen som den svårt sjuke Ben med en positiv livssyn.


© Warner Bros.

Filmen är förvisso en komedi, men det är en samhällskritisk satir med subtil humor. Det gör att filmen har så mycket mer värde och tyngd än om den hade presenterats som en ordinär komedi. Ett utmärkt manus och Hal Ashbys regi gör att filmen aldrig tappar fokus eller känns ojämn. Det är en film som håller en hög standard rakt igenom. Det finns egentligen bara en scen som skaver en aning, nämligen när hushållerskan ser Chance på TV och har nedlåtande saker att säga om honom och vita. Nu ska det vara gjort med glimten i ögat som den satir det är, men scenen känns överflödig och överförklarande.


© Warner Bros.

En ytterst intressant punkt som debatterats ända sedan filmen släpptes är eftertexterna. I dem visas en borttagen scen där Peter Sellers i rollen som Chauncey Gardiner ska framföra ett meddelande som kräver flera omtagningar. Det är väldigt roligt att se, men många anser att det tar ifrån en del av magin med filmen efter den sista scenen. Det är definitivt diskutabelt huruvida eftertexterna påverkar uppfattningen om filmen, i synnerhet hans så stillsamma och hjärtvärmande prestation fram tills dess. Samtidigt är den borttagna scenen och omtagningarna så pass bra att man inte hade velat vara utan den. Det blir även en fin hyllning till Sellers, som dog bara året efter.

5 - Skådespelare
5 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
20 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 8.5
IMDb: 7.9

lördag 21 juni 2025

Prophecy



Titel: Prophecy / Inkräktarna
Genre: Skräck/Sci-Fi/Thriller
Land: USA/Kanada
År: 1979
Regi: John Frankenheimer
I rollerna: Robert Foxworth, Talia Shire, Armand Assante, Richard Dysart

Handling: Ett skogsföretags giftiga avfall muterar naturen och skapar ett gigantiskt argsint björnmonster.

Omdöme: Dr. Robert Verne (Robert Foxworth) är trött på att se de utsatta i Washington D.C. behandlas illa av hyresvärdarna och politikerna. Så när han får chansen att bege sig till Maine för att skriva en rapport om vad som sker där mellan indianurbefolkningen och ett pappersbruk som skördar skogen, nappar han. Han tar med sig sin fru Maggie (Talia Shire) som är gravid men som inte har funnit det rätta tillfället att berätta det för sin make.


©Paramount Pictures

Väl på plats i Maine möts de upp av Bethel Isely (Richard Dysart) som driver pappersbruket. Han tar dem till sjö- och skogspartiet där de kommer bo men de konfronteras av indianbefolkningen ledda av John Hawks (Armand Assante). De ligger i en konflikt med varandra och paret Verne bevittnar en obehaglig konfrontation som gör att de genast känner sig illa till mods och osäkra på vistelsen.


©Paramount Pictures

En dag när Robert är ute och fiskar får han syn på en jättelax och kan inte tro sina ögon. När han senare tar ett snack med John Hawks som visar honom en plats där indianerna lever, får han reda på att det finns en myt om ett slags odjur som skyddar dem och även att djuren är extra stora där. Robert börjar studera djuren och försöka finna en förklaring. Vad han finner är mer skrämmande än han kunnat ana och snart kommer ingen kunna känna sig säker.


©Paramount Pictures

Vad som kanske är mest överraskande är att en så pass etablerad regissör som John Frankenheimer, som gjorde diverse klassiker under 60- och 70-talet, helt plötsligt kom att göra en sån här monsterskräckis. Finns flera exempel på storregissörer som började sina karriärer med att göra en lågbudgetskräckis innan de blev hushållsnamn. Men att gå den andra vägen är desto mer ovanligt. Iofs är detta inte så lågbudget men den faller i kategorin b-skräckis trots allt.


©Paramount Pictures

En varningsklocka kommer direkt i öppningsscenen då den överdrivet skrikiga musiken får en att rygga tillbaka. Sedan är det dags att introducera Dr. Robert Verne i ett slumområde där han är ute på ett akutbesök. Det bådar inte direkt gott, men när han och frun flygs ut till skogen i Maine (inspelat i British Columbia, Kanada) får man ändå hopp om att det kan bli lite småmysigt med tanke på skådeplatsen.


©Paramount Pictures

Det får sägas att filmen funkar någorlunda väl under sisådär en timme vilket gör att man ändå vill titta vidare. Bevisen börjar hopa sig och Robert blir alltmer frustrerad då han misstänker att pappersbruket döljer något för honom. De muterade djuren ger honom mer kött på benen samtidigt som hans fru blir alltmer oroad över sin graviditet som hon hållit hemlig. Det finns trots allt en story här och mer än om det vore en renodlad skräckfilm.


©Paramount Pictures

När man når fram till sista halvtimmen av filmen går det snabbt utför. Från att filmen ändå kändes som den kunde bli knappt godkänt faller den som en sten under sista halvtimmen. Det blir mycket att titta på klockan då det tyvärr blir ganska olidligt att ta sig igenom sista halvtimmen. Odjuret som nu terroriserar området är en slags mini-godzillabjörn som mest blir skrattretande och inte direkt övertygande. Det blir skrikigt och utdraget då man alltså sträcker det till en halvtimme när det borde tagit tio minuter.


©Paramount Pictures

Förstår inte riktigt vad en duktig regissör som John Frankenheimer gjorde här eller varför han ens tog sig an projektet etablerad som han var. Kanske blev han inspirerad av Jaws (1975) och ville göra något skrämmande. Hade han spelat sina kort rätt hade det kanske kunnat bli något mer i stil med Alien (1979), som släpptes ungefär samtidigt, fast som utspelar sig på Jorden. Det hade kunnat bli något, men inte så som det är nu.

3 - Skådespelare
2 - Handling
2 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
12 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 5.5
IMDb: 5.6