Crime 101

Titel: Crime 101
Genre: Kriminaldrama/Thriller
Land: USA/Storbritannien
År: 2026
Regi: Bart Layton
I rollerna: Chris Hemsworth, Mark Ruffalo, Halle Berry, Barry Keoghan, Monica Barbaro, Nick Nolte, Jennifer Jason Leigh, Tate Donovan

Handling: I ett solblekt och slitet Los Angeles utspelar sig historien om en slipad juveltjuv vars kupper har förbryllat polisen genom åren. När han planerar sin största stöt, korsas hans väg med en desillusionerad försäkringsmäklare som själv står vid ett vägskäl. En envis polisdetektiv, övertygad om att han har hittat ett mönster, är dem hack i häl. När stöten närmar sig börjar gränsen mellan jägare och jagad att suddas ut, och alla tre ställs inför livsavgörande val - och insikten att det inte finns någon väg tillbaka.

Omdöme: Mike (Chris Hemsworth) är en välorganiserad och effektiv juveltjuv i Los Angeles. Han samarbetar med hälaren känd som Money (Nick Nolte), som förser honom med uppdrag. Därefter planerar Mike och slår till längs väg 101 som sträcker sig utmed Kaliforniens kust. Efter ytterligare en stöt mot en juveltransport blir polisdetektiven Lou Lubesnick (Mark Ruffalo) alltmer övertygad om att de har att göra med samma gärningsman - en tjuv som under lång tid lyckats hålla sig undan.


© Amazon MGM Studios

Efter att Mike tvekat inför en ny stöt som Money föreslagit, vänder sig Money till den unge och oberäknelige Ormon (Barry Keoghan). Tanken är att Ormon ska få en chans att visa vad han går för med en juvelkupp. Det innebär att Mike inte bara får en rival - det drar också till sig polisens uppmärksamhet. Samtidigt blir den rutinerade försäkringsmäklaren Sharon (Halle Berry) en måltavla för Mike, eftersom han vill få information om en ny, stor stöt som skulle kunna bli hans sista - och farligaste.


© Amazon MGM Studios

Det är inte varje dag det kommer en film om stötar och juvelkupper som får en att höja på ögonbrynen. Kan denna vara något att ha? Redan tidigt märker man att filmen gör ett gott försök när vi följer Chris Hemsworth i rollen som juveltjuven Mike. Det påminner lite om Drive (2011) kombinerat med Heat (1995) - åtminstone känns aspirationen vara åt det hållet. Det uppskattas att filmen tidigt visar att den menar allvar och vill leverera något ordentligt.


© Amazon MGM Studios

När historien fortlöper introduceras flera karaktärer vars vägar korsas längs väg 101 i Los Angeles. Alla bär på något som tynger dem och för dem samman, trots att de kommer från olika bakgrunder och situationer. Alla är de på något sätt desperata, vilket driver dem till drastiska åtgärder. Här finns inga genomgoda eller genomonda - förutom motorcykelkörande Ormon. Han vill hävda sig och visar prov på smått psykopatiska drag, vilket gör honom både irrationell och ytterst farlig.


© Amazon MGM Studios

Med tanke på att filmen introducerar flera karaktärer och följer flera av dem, känns den långa speltiden på runt 140 minuter befogad. Filmen stressar inte med en massa snabba klipp, utan tar tid på sig att berätta historien i ett lagom tempo. Det känns som att handlingen rör sig framåt hela tiden, utan några uppenbara svackor - även om spänningen inte alltid behöver ligga i luften.


© Amazon MGM Studios

En sak som hade kunnat lyfta filmen är om fler av karaktärerna som introduceras under filmens gång fått större utrymme. Huvudkaraktärerna är visserligen med på ett hörn när filmen når sin upplösning, men Nick Noltes karaktär hade till exempel kunnat spela en större roll mot slutet. Även ett par andra karaktärer kunde kommit med i handlingen för att ge känslan av något större. Det hade också varit intressant om Mikes komplicerade relation till kvinnor förklarats mer. Sammantaget är det dock en smånervig film med god stämning som är väl värd att se.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.0

The Union

Titel: The Union
Genre: Action/Komedi/Kriminalare
Land: USA
År: 2024
Regi: Julian Farino
I rollerna: Mark Wahlberg, Halle Berry, J.K. Simmons, Mike Colter, Jackie Earle Haley

Handling: En vanlig byggarbetare från New Jersey förvandlas till en blivande spion när hans ungdomskärlek ber honom om hjälp med ett hemligt uppdrag.

Omdöme: Mike McKenna (Mark Wahlberg) lever ett simpelt singelliv i New Jersey och jobbar som byggarbetare. En kväll hänger han på den lokala baren med sina vänner när någon från hans förflutna dyker upp från det blå. Roxanne Hall (Halle Berry) var hans ungdomskärlek och har plötsligt klivit in på baren för att söka upp Mike. Hon behöver honom eftersom han är lite av en "nobody" men har potential, precis vad hon behöver.


©Netflix

Mike tas till London där han får träffa Roxannes chef Tom Brennan (J.K. Simmons). Det visar sig att Roxanne jobbar som agent åt The Union, en hemlig underrättelsetjänst som nu behöver någon som Mike. Tiden är knapp och Mike har två veckor på sig att lära sig grunderna innan han kastas in i hetluften. De behöver nämligen någon som är ren, som inte har något förflutet som skulle kunna riskera operationen.


©Netflix

En actionkomedi som inleder sisådär och inte helt övertygande. Och ja, visst håller det i sig under stora delar av filmen. Kan inte låta bli att känna att musiken är ett av problemen då det låter alldeles för generiskt och oinspirerat.


©Netflix

Någonstans längs vägen kommer man in i det lite mer eller så blir det bara bättre. Insatserna höjs liksom och till slut får man lite av en blandning mellan James Bond och Mission: Impossible när Mike och Roxanne ska försöka samarbeta och fixa uppdraget när The Union visar sig ha en läcka på insidan.


©Netflix

Mark Wahlberg och Halle Berry funkar helt ok som buddies. Det är egentligen Mikes och Roxannes förflutna som gör att de har något att falla tillbaka mot när de sätts på prov. Detta funkar bra mycket tack vare de båda skådespelarna som kombinerar action med humor utan att det skulle kännas krystat.


©Netflix

Kanske var det att man hade relativt låga förväntningar efter inledningen men det blir ändå lite småtrevligt till slut. Visst är det inget nytt med handlingen som känns relativt standardiserad. Ett plus är dock att det utspelar sig i Europa, något som gör sig bra i en sån här spion-actionkomedi. Gott om action som funkar bättre längre in, inte minst när handlingen förflyttas från London till sydligare breddgrader runt Medelhavet.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 5.7

The Program

Titel: The Program
Genre: Drama/Sport
Land: USA
År: 1993
Regi: David S. Ward
I rollerna: Craig Sheffer, James Caan, Omar Epps, Halle Berry, Kristy Swanson

Handling: En handfull ungdomar med olika bakgrund tacklar pressen av att tillhöra ett collegelag i amerikansk fotboll på sina sinsemellan olika sätt. Någon tar till flaskan, andra droger och andra... pluggar.

Omdöme: Sam Winters (James Caan) är tränare för ett collegelag i amerikansk fotboll. Efter att den senaste säsongen slutat i besvikelse är Sam pressad att åtminstone ta laget till slutspel den kommande säsongen. Ett par nya spelare rekryteras till programmet, däribland lovande Darnell Jefferson (Omar Epps). Men för att få spela och plugga på skolan måste han uppfylla vissa akademiska krav. Därför får han en handledare i form av den duktiga studenten Autumn (Halle Berry) som ska hjälpa honom med studierna. Darnell får nu inte bara fullt upp med idrotten utan måste även höja sin studienivå samtidigt som han konkurrerar med en lagkamrat om att vinna Autumns hjärta.


©Touchstone Pictures

Lagets största stjärna är quarterbacken Joe Kane (Craig Sheffer) som ska leda laget på fältet. Han visar intresse för tennisspelade studenten Camille (Kristy Swanson) som till en början ger honom kalla handen då hon inte vill dejta en amerikansk fotbollsspelare. Men efter att ha gett Joe en chans förstår hon att han kanske inte är precis som hon fått för sig att alla spelare är. Hon upptäcker även att han har en sak som håller honom tillbaka och hotar både förhållandet och hans potentiellt lysande karriär - alkoholen.


©Touchstone Pictures

En film som togs an utan några direkta förväntningar men där James Caan som tränare för det amerikanska fotbollslaget gjorde att man kunde känna sig trygg. Nu visar det sig dock att Caan mestadels får kliva åt sidan och låta ungdomarna få stå i rampljuset stora delar av speltiden. Inte minst blir det förhållandet mellan Darnell och Autumn respektive Joe och Camille som utgör majoriteten av dramat i historien.


©Touchstone Pictures

Filmen ger lite blandat intryck. Å ena sidan tar den upp en del ganska starka ämnen som överraskar något med tanke på hur dessa behandlas. Tänker inte minst på en av spelarnas steroidanvändning och hur det kringgås att det hela upptäcks. Å andra sidan är de två förhållandena man följer inte på någon vidare nivå. Kemin finns liksom inte riktigt där och speciellt Omar Epps är svag. Då skapar problemen som tränare Sam Winters står inför och måste försöka lösa desto intressantare intriger att följa.


©Touchstone Pictures

Det blir en blandning av en ungdomsfilm och ett sportdrama som blandar och ger lite för mycket. Ibland får den till det relativt bra på sina håll men överlag saknas det en gnista när de två förhållandena följs, vilket utgör en stor del av historien. Filmen är tillräckligt bra för att funka att titta på, men man får en känsla av att den inte fått ut tillräckligt av potentialen som fanns där. Det blir lite av ett mellanting där man inte går in fullt ut med det filmen gör bra och inte får till det den lägger ner mest tid på tillräckligt bra.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 6.5