The Underneath

Titel: The Underneath / Insider
Genre: Kriminaldrama/Thriller
Land: USA
År: 1995
Regi: Steven Soderbergh
I rollerna: Peter Gallagher, Alison Elliott, William Fichtner, Elisabeth Shue, Joe Don Baker, Shelley Duvall

Handling: Michael Chambers återvänder hem till sin hemstad för sin mors bröllop. Michael försvann från sina spelskulder och sin flickvän för några år sedan och tvingas nu ta itu med allt gammalt groll som fortfarande finns under ytan. När han får jobb hos sin nya styvfar, som chaufför av värdetransporter, får han en idé...

Omdöme: När hans mamma ska gifta om sig återvänder Michael Chambers (Peter Gallagher) till sin hemstad. Gamla minnen väcks till liv, men Michael har lagt det mesta bakom sig. Hans nye styvfar ordnar ett jobb åt honom med att köra värdetransporter. Samtidigt väntar Michael på rätt tillfälle att ta kontakt med Susan (Elisabeth Shue), som han nyligen träffade på bussen när han var på väg hem.


© Universal Pictures

Det finns en sak från Michaels förflutna som han inte riktigt kunnat släppa. Nej, det är inte spelberoendet som ledde till att han tvingades lämna allt bakom sig. Istället är det ex-flickvännen Rachel (Alison Elliott), som numera är ihop med nattklubbsägaren Tommy (William Fichtner). Tommy har goda skäl att inte vilja se Michael i närheten av vare sig nattklubben eller Rachel. Om Michael vill ha en chans att återuppta kontakten med Rachel behöver han vidta drastiska åtgärder...


© Universal Pictures

Steven Soderbergh berättar historien genom två parallella tidslinjer som filmen växlar mellan. Den ena följer Michael i nutid och den andra i dåtid. I dåtiden har Michael skägg, vilket gör det enkelt att skilja tidslinjerna åt. Förr var han betydligt vildare och tog sig vatten över huvudet, medan han numera verkar ha lugnat ner sig. Det är dock svårt att ändra på gamla ovanor.


© Universal Pictures

Utöver berättartekniken finns det två andra inslag som är värda att lyfta fram. Det ena är fotot, som rent tekniskt är på lekhumör. Till en början kan det nästan kännas som att de visuella greppen sticker ut lite för mycket. Det kan handla om att filma genom färgat glas, använda färgfilter eller ta hjälp av split-diopter-effekter för att hålla två ansikten i fokus samtidigt trots att de befinner sig på olika avstånd. Det är snyggt och intressant att titta på, även om det i vissa scener nästan går till överdrift. Det andra inslaget är musiken av Cliff Martinez, som skapar en passande stämning för en neo-noir av det här slaget.


© Universal Pictures

Det är en klart intressant film, som är en nyversion av den gamla film-noiren Criss Cross (1949) - de bygger åtminstone på samma förlaga. Lekfullheten och berättartekniken ger filmen något extra, istället för att bara ta oss från A till B. Storyn hade möjligtvis inte varit lika originell utan dessa inslag, men manuset är tillräckligt intressant för att på egen hand skapa ett trevligt noir-upplägg. Dessutom lyfts filmupplevelsen tack vare filmens stilistiska elegans.


© Universal Pictures

Filmen känns något underskattad. Visst är det inte en storfilm av Steven Soderbergh likt en del av hans andra filmer, men den visar prov på hans talang. Hans regi väcker intresse och gör att man känner sig engagerad i hur historien ska utveckla sig. Hoppandet mellan nutid och dåtid fungerar bra och ger en tydligare bild av Michael som person.


© Universal Pictures

Är det en sak eller en karaktär som inte utnyttjas fullt ut så är det Susan, spelad av Elisabeth Shue, som kunde ha fått mer utrymme i historien. Filmen kan också kännas lite distanserad eftersom Michael är något svårläst. Det kan vara ett medvetet val, men det kan också bero på att Peter Gallagher inte riktigt har bredden i sitt skådespeleri för att ge rollen mer djup. Utseendemässigt påminner han för övrigt ibland om Billy Bob Thornton - en skådespelare som definitivt hade kunnat lyfta rollen.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.1

Fletch

Titel: Fletch
Genre: Komedi/Kriminalare/Mysterium
Land: USA
År: 1985
Regi: Michael Ritchie
I rollerna: Chevy Chase, Tim Matheson, Dana Wheeler-Nicholson, Joe Don Baker, Richard Libertini, Geena Davis, George Wendt, M. Emmet Walsh

Handling: Utklädd till lodis erbjuds journalisten Fletch en stor summa pengar av en affärsman som vill bli mördad. Fletch kan naturligtvis inte låta bli att gräva i mysteriet kring mannen och han gör det i diverse underliga skepnader.

Omdöme: Irwin "Fletch" Fletcher (Chevy Chase) är en grävande journalist i Los Angeles. När han under täckmantel försöker avslöja en droghärva som lamslår stranden, kontaktas han av Alan Stanwyk (Tim Matheson), som ger Fletch ett lukrativt erbjudande. Stanwyk tror nämligen att Fletch är en lodis som är i behov av pengar och desperat nog att göra vad som helst - till och med att mörda Stanwyk mot betalning.


© Universal Pictures

Fletch blir fascinerad av förslaget och går med på det, men i själva verket börjar han snoka runt för att ta reda på mer om Stanwyk och vad som försiggår. Han söker upp flera personer i Stanwyks närhet, inklusive hans ovetande fru Gail (Dana Wheeler-Nicholson), som Fletch givetvis börjar flirta med. Samtidigt gräver han vidare i drogverksamheten på stranden, vilket får situationen att hetta till eftersom polisen ser ut att vara inblandad.


© Universal Pictures

Chevy Chase har själv sagt att detta är hans favoritfilm, inte minst då han fick spela sig själv. Det är svårt att säga emot - detta är hans bästa film. Han får verkligen spela ut hela sitt komiska register och axla flera olika roller med bravur. Fletch utger sig nämligen för att vara en rad olika personer, vilket ger Chevy Chase en chans att charma folk till höger och vänster. Han gör det också bra och tillräckligt återhållsamt för att det ska kännas naturligt och inte bli till en fars eller en massa osammanhängande sketcher.


© Universal Pictures

En viktig sak med filmen är att den inte bara är en utpräglad komedi. Den bygger på en bok och är i grunden ett mysterium som Fletch tar med oss på. Det gör att filmen har betydligt mer på gång än vad man först kan tro. Kombinationen av humorn med mysteriet och de kriminella inslagen gör att det händer saker mest hela tiden, utan att det blir rörigt eller får ett alltför högt tempo. Det blir helt enkelt trevligt att följa Fletch, se vad han hittar på härnäst och vad han gräver fram.


© Universal Pictures

Musiken av Harold Faltermeyer är en stor del av filmen. Även om hans synthmusik inte är lika härlig och klockren som i Beverly Hills Cop (1984) är den fortfarande så pass framstående och viktig att filmen inte hade varit densamma utan den. Det är svårt att inte bli indragen i filmen så fort huvudmelodin spelas och Fletch introduceras på stranden, den saken är säker.


© Universal Pictures

Fletch är en skön karaktär och det finns många roliga och minnesvärda scener. Det blir svårt att hålla sig för skratt när han är i farten med sina påhitt och repliker. Man har helt enkelt roligt med filmen och det är alltid lite av ett kärt återseende varje gång den ses. En sådan här film återvänder man gärna till med jämna mellanrum för att den tar med en på en underhållande och mysig 80-talstur med Chevy Chase när han är som bäst.

3 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 6.9