The Life of Chuck

Titel: The Life of Chuck
Genre: Drama/Fantasy/Sci-Fi
Land: USA
År: 2024
Regi: Mike Flanagan
I rollerna: Tom Hiddleston, Chiwetel Ejiofor, Karen Gillan, Mark Hamill, Mia Sara, Jacob Tremblay, Nick Offerman (röst)

Handling: En livsbejakande, genreöverskridande berättelse i tre kapitel som handlar om en vanlig mans liv vid namn Chuck Krantz.

Omdöme: Filmen presenteras i tre kapitel och inleder med det sista kapitlet för att sedan jobba sig bakåt i tiden. I det första kapitlet träffar vi läraren Marty Anderson (Chiwetel Ejiofor) som precis som alla andra oroas över vart världen är på väg. Inte vad som väntar i framtiden utan vad som sker här och nu. Jordens undergång är nära och hans enda tröst är att ensam titta på gamla filmer och ta till flaskan. Han har även en vänskaplig relation till ex-frun Felicia (Karen Gillan) som han oros över när internet och telefonerna slås ut.


© Neon

Det andra kapitlet handlar om Chuck Krantz (Tom Hiddleston) som hyllas överallt med reklam på billboards, radio och tv för sina 39 år. Men vem är Chuck? Ingen verkar ha hört talas om honom. Chuck kommer visa sig ha en upplevelse han och de som bevittnar det sent kommer att glömma. Chuck är nämligen en rackare på att dansa även om han till vardags ägnat sitt liv åt siffror som revisor.


© Neon

I det tredje kapitlet backar vi bandet ytterligare för att följa Chuck som ung där han uppfostras av sin farmor Sarah (Mia Sara) och farfar Albie (Mark Hamill) efter att föräldrarna omkommit i en bilolycka. Hos dem lär sig Chuck ett och annat, inte minst kärleken för dans som han får av sin kära farmor Sarah.


© Neon

En film av Mike Flanagan som tidigare bl.a. gjort Doctor Sleep (2019) och det bygger på en korthistoria av Stephen King. En film som på sina håll hyllats som en modern It's a Wonderful Life (1946) och en feel good-historia. Riktigt så långt skulle jag inte vilja gå. Inte bara att den inte når upp i samma klass som nämnda klassiker utan även att det inte är samma varma feel good-upplevelse.


© Neon

Det är en film som har sina ljusglimtar med fina ögonblick. Flera av de fina stunderna kretsar kring Chucks förkärlek för dans. Även berättarrösten av Nick Offerman funkar bra när den är med och berättar Chucks livshistoria. Visst är det på sina håll en feel good-historia, men det kombineras även med sorg, olycka och vad som verkar vara den stundande apokalypsen.


© Neon

Kombinationen mellan hopp och förtvivlan tillsammans med den genreöverskridande berättelsen och det faktum att man väljer att berätta historien baklänges gör att den har något som sticker ut. Kanske är det dock lite för mycket mörker som hindrar filmen från att ge den rätta feel good-upplevelsen. Dessutom lämnar den en del av fantasy- och sci-fi-elementen lite väl outforskade och oförklarade på sina håll. Hade den gjort ett bättre jobb med att få ihop den biten hade det med största sannolikhet höjt filmen till något mer.

3 - Skådespelare
4 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 7.4

Sleeping Dogs

Titel: Sleeping Dogs
Genre: Mysterium/Kriminalare/Thriller
Land: Australien/USA
År: 2024
Regi: Adam Cooper
I rollerna: Russell Crowe, Tommy Flanagan, Karen Gillan, Marton Csokas

Handling: En före detta mordutredare med minnesförlust tvingas lösa ett brutalt mord, bara för att avslöja skrämmande hemligheter från sitt förflutna.

Omdöme: Roy Freeman (Russell Crowe) är en f.d. polisdetektiv som jobbade inom mordroteln. Han har drabbats av Alzheimer och efter att ha genomgått en experimentell procedur har läkarna beordrat honom att aktivera hjärnan med hjälp av pussel, korsord och annat som håller igång hjärnan. När han så blir kontaktad gällande ett tio år gammalt mordfall där gärningsmannen, som ska avrättas inom en månad, vill prata med Roy, har han ändå inget bättre för sig. Efter mötet med den dödsdömde gärningsmannen känner Roy att fallet kan vara värt att gräva djupare i.


©The Avenue

Roy tar kontakt med sin gamle polispartner Jimmy Remis (Tommy Flanagan) för att få mer information kring fallet och diverse misstänkta. Roy har nämligen inget minne av både det ena och det andra vilket gör att han tittar på fallet med helt fräscha ögon. Han får upp ett spår som leder honom till både vittnen och potentiella gärningsmän. Samtidigt måste han kämpa med sin sjukdom som inte gör saken enklare.


©The Avenue

Ett klassiskt mysterium med många trådar att följa och som kan leda lite vart som helst. Musiken passar bra i bakgrunden då den får fram den mystiska stämningen man vill ha i en sån här film. Givetvis är det inte första gången man använder sig av minnesförlust i en sån här typ av film. Redan inom film-noir genren var det populärt och oftast effektivt. Filmen har en del gemensamt med de filmerna, men kanske mest med en film som Christopher Nolans utmärkta Memento (2000).


©The Avenue

Det blir lite småtrevligt att följa Roy i sin jakt på sanningen när han pusslar ihop ledtrådarna med fallet och med sitt eget liv. På sina håll påminner Russell Crowe om John Goodman, men än roligare blir det när man kommer att tänka på Leif G.W. Persson då Crowe har en liknande gångstil och med sitt gråvita skägg. Och ja, i båda fallen handlar det ju om personer som luskar i mordgåtor och försöker pussla ihop det hela. På tal om Leif G.W. Persson så bygger filmen på en bok av E.O. Chirovici med titeln "The Book of Mirrors".


©The Avenue

Russell Crowe och Tommy Flanagan, som kul nog redan spelade mot varandra i Gladiator (2000), utgör en bra duo som gör vad de ska i sina respektive roller. Även kul att Marton Csokas, i rollen som mordoffret som visas i en rad flashbacks, är otroligt lik Russell Crowe i filmen. Nästan så att man sitter och tänker att de använt sig av dataeffekter för att få honom att se så lik ut. Dock är det inget som tas upp i filmen eller som skulle ha en poäng som det verkar. Vad gäller den stora kvinnliga rollen spelad av Karen Gillan i rollen som Laura Baines så är hon genomgående dryg och otrevlig.


©The Avenue

Även om det inte blir någon direkt wow-faktor över filmen, är det inte så tokigt. Den rullar på och mysteriet tätnar allt eftersom. Möjligen att den på sina håll tar lite väl god tid på sig och kunde tätas till en aning. Det bjuds på en del vändningar som tar mysteriet åt lite olika håll och med en upplösning som kanske inte kommer som en total överraskning, men ändå tillfredsställande. Överlag må det inte vara något direkt nytt man inte sett men den gör inte heller bort sig. Funkar helt enkelt som lite tidsfördriv om man är upplagd för ett mysterium.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.2