Prince of the City

Titel: Prince of the City
Genre: Drama/Kriminalare
Land: USA
År: 1981
Regi: Sidney Lumet
I rollerna: Treat Williams, Jerry Orbach, Lindsay Crouse, Richard Foronjy, Bob Balaban, James Tolkan, Lane Smith, Lance Henriksen, Cynthia Nixon

Handling: Danny Ciello, narkotikaspanare vid New York-polisens specialavdelning, inkallas som vittne. En stor undersökning har startats om den påstådda korruptionen inom poliskåren. Han går med på att samarbeta men vill inte vittna mot sina kollegor.

Omdöme: En sammansvetsad specialenhet av narkotikaspanare inom New York-polisen gör lite som de vill, eftersom de levererar resultat. Specialenheten består av Danny Ciello (Treat Williams), som är ledaren för specialenheten, Gus Levy (Jerry Orbach), Joe Marinaro (Richard Foronjy), Bill Mayo (Don Billett) samt Dom Bando (Kenny Marino). De fem är inte bara partners utan också bästa vänner som umgås privat.


© Warner Bros. / Orion Pictures

När internutredare och federala åklagare kontaktar Danny för att bistå i deras utredning av poliskorruption, är han till en början ovillig att hjälpa till. Men hans samvete och moralkompass får honom att vilja göra rätt för sig. Han går med på att samarbeta med biträdande åklagaren Rick Cappalino (Norman Parker) och hans kollega - på det viktiga villkoret att han inte kommer dela information om sina fyra kollegor eller vittna mot dem.


© Warner Bros. / Orion Pictures

En fascinerande titt på hur en polis med goda avsikter försöker göra det rätta, bara för att bli utnyttjad. Han inser inte vad han gett sig in på förrän det är för sent, och det finns inte längre någon återvändo. Han är inte korkad, men han tror att samarbetet endast handlar om att sätta dit större och värre fiskar inom poliskåren, bland advokater och andra högt uppsatta. Till en början verkar det bli så när han samlar in material åt åklagarna, men när det är dags att väcka åtal vänds plötsligt strålkastarna mot honom och hans kollegor.


© Warner Bros. / Orion Pictures

Det är en lång film som Sidney Lumet bjuder på, men en speltid på knappt tre timmar är befogad. Det är en historia och ett manus som kräver att vi tar oss igenom det hela metodiskt för att förstå hur allt går till, vilka som är inblandade och vad det till slut leder till. Danny Ciello gör vad han känner är rätt, men de psykiska ansträngningar han ställs inför, tillsammans med lojaliteten mot sina kollegor, blir en tung börda att bära.


© Warner Bros. / Orion Pictures

Treat Williams gör förmodligen sitt livs roll som Danny Ciello. Lumet hade kunnat välja en mer känd skådespelare, men valde istället ett mer okänt namn eftersom han inte ville att stjärnglansen skulle överskugga filmens historia och budskap. Det märks även i birollerna, där det inte är de kända namnen utan istället rätt skådespelare i rollerna. Det bidrar i hög grad till den realism som filmen förlitar sig på - och lyckas riktigt bra med.


© Warner Bros. / Orion Pictures

Filmen är mycket bra på att skildra realismen och dilemmat som uppstår i situationen. Det är kanske inte något som alla uppskattar och det kräver tålamod från tittaren. Man ska inte heller förvänta sig en typisk polisfilm med polisjakter och en massa pang-pang. Istället är det en dialogdriven film som metodiskt följer hur Danny Ciello samarbetar, bara för att pressas in i ett hörn och riskera att förlora allt.


© Warner Bros. / Orion Pictures

Något som blir viktigt och intressant är hur utredarna och åklagarna först är eld och lågor över vad Ciello förser dem med, för att sedan vända sig mot honom som gamar. Därför blir det till stor del en moralisk fråga, och inte bara vad som är rätt och fel enligt lagen. Det leder till något som nästan fungerar som en jury som avgör Ciellos öde, likt det man hade i Sidney Lumets klassiker 12 Angry Men (1957). Istället för att moralpredika låter filmen dessutom tittaren själv dra slutsatsen - något som ger den extra udd och tyngd.

4 - Skådespelare
4 - Handling
5 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5 alt. 8.0
IMDb: 7.4