Hot Fuzz

Titel: Hot Fuzz
Genre: Komedi/Mysterium/Action
Land: Storbritannien
År: 2007
Regi: Edgar Wright
I rollerna: Simon Pegg, Nick Frost, Jim Broadbent, Timothy Dalton, Paddy Considine, Olivia Colman, Martin Freeman, Anne Reid, Stuart Wilson, Bill Nighy, Steve Coogan, Cate Blanchett

Handling: Nicholas Angel är Londons bästa polis och haffar fyra gånger så många brottslingar som sina kollegor. Eftersom hans arbetsmoral får de andra att framstå som en bunt slashasar, blir han omplacerad till den slumrande landsortsstaden Sandford, som nästan helt saknar brottslighet. Men plötsligt drabbas Sandford av en rad olyckor och Angel vädrar morgonluft.

Omdöme: Det finns ingen bättre polis i London än Nicholas Angel (Simon Pegg). Han är lite av en superpolis som är helt hängiven sitt yrke och har överlägset flest gripanden. Det är därför dags för en befordran, men också en omplacering - han är helt enkelt för bra och får kollegorna att framstå i dålig dager. Mot sin vilja får han lämna storstaden London för landsbygden och sömniga Sandford, som utsetts till landets säkraste by.


© Universal Pictures

I Sandford paras Nicholas ihop med Danny (Nick Frost), sonen till den lokala polischefen Frank Butterman (Jim Broadbent). Nicholas polishjärna går hela tiden på högvarv och han löser diverse mindre brott, vilket inte ses som något positivt av lokalinvånarna. När ett par mord skakar det lilla samhället är Nicholas snart övertygad om att en seriemördare går lös. Hans poliskollegor viftar dock bort dödsfallen som olyckshändelser. Vad är det egentligen som försiggår i Sandford?


© Universal Pictures

Detta är den andra filmen i den så kallade "Cornetto-trilogin" som inleddes med Shaun of the Dead (2004) och avslutades med The World's End (2013). Edgar Wright och Simon Pegg har skrivit filmerna, medan Edgar Wright har regisserat. Simon Pegg och Nick Frost utgör radarparet som spelar huvudrollerna i filmerna.


© Universal Pictures

Det är en film som presenteras i tre akter, åtminstone sett till att den är uppdelad i tre tydliga 40-minutersblock. Under den första akten handlar det om vanligt polisarbete och om hur Nicholas måste vänja sig vid omställningen från storstad till liten by. I den andra kommer vändningen när mord börjar ske och ger det hela en slasherprägel. I den tredje övergår filmen till fullskalig action när hela byn kommer till liv.


© Universal Pictures

Filmen är väldigt händelserik och har inte många lugna stunder. Det har dels att göra med upplägget som friskt blandar genrer som komedi, mysterium, skräck och action, och dels med klippningen som håller tempot uppe. Mestadels fungerar klippningen och övergångarna bra eftersom de för handlingen framåt och får berättelsen att flyta på smidigt. Den saliga blandningen blir inte till en enda stor röra, men man känner att det hela blir ganska extremt ju längre in man kommer.


© Universal Pictures

Det är många som älskar den här filmen och Shaun of the Dead (2004), förmodligen tack vare blandningen av humor och våld. Skulle inte riktigt kategorisera det som svart humor, åtminstone inte i stil med bröderna Coen, Martin McDonagh eller varför inte Anders Thomas Jensen. Detta är istället mer renodlad komedi, där det är mer overkligt och överdrivet, vilket säkerligen kan uppskattas om man gillar den sortens blandning av genrer. Det är till för att underhålla, men det går ofta till överdrift och är inte riktigt gjort med samma finess som nämnda regissörer lyckas med i sina bästa stunder.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.8

Death and the Maiden

Titel: Death and the Maiden / Döden och flickan
Genre: Drama/Mysterium/Thriller
Land: Storbritannien/Frankrike/USA
År: 1994
Regi: Roman Polanski
I rollerna: Sigourney Weaver, Ben Kingsley, Stuart Wilson

Handling: Paulina lever numer ett tryggt liv som hemmafru i ett land i Sydamerika. Femton år tidigare styrdes landet av en militärregim. Då blev Paulina gripen, torterad och våldtagen. En kväll kliver det förflutna in i hennes hem.

Omdöme: Paulina (Sigourney Weaver) och hennes make Gerardo (Stuart Wilson) lever i ett sydamerikanskt land som håller på att återhämta sig efter militärregimens fall. Gerardo är en framträdande advokat som precis har utsetts av landets president att leda en undersökningskommission. Tanken är att den ska utreda människorättsbrott som begicks under den militärdiktaturen.


© StudioCanal

Sent en regnig kväll när Paulina väntar på att Gerardo ska komma hem för middag, anländer maken tillsammans med en annan man. Mannen i fråga är Dr. Roberto Miranda (Ben Kingsley), som har skjutsat hem Gerardo efter att han fått biltrubbel i regnovädret. Gerardo och Dr. Miranda bekantar sig med varandra denna kväll, men Paulina inser något väldigt obehagligt över gästen - hon är övertygad om att han var delaktig i att förödmjuka och tortera henne för femton år sedan.


© StudioCanal

Roman Polanski har regisserat filmen som bygger på en pjäs av Ariel Dorfman, som även varit med och skrivit manuset. Intressant nog var Broadwaypjäsen regisserad av Mike Nichols och såg Glenn Close, Gene Hackman och Richard Dreyfuss axla de tre rollerna. Här är det alltså istället Sigourney Weaver, Ben Kingsley och Stuart Wilson. Även om det hade varit klart intressant att se trion från Broadway i filmen, finns det inget att invända mot vad gäller filmversionens trio.


© StudioCanal

Sigourney Weaver är den starkast lysande stjärnan i rollen som den nedbrutna Paulina, som levt med fasorna och där ärren fortfarande inte läkt. Överhuvudtaget lever filmen mycket på skådespelarna eftersom det är ett kammarspel med endast tre karaktärer. Det psykologiska spelet finns redan där mellan makarna Paulina och Gerardo, men i och med Dr. Mirandas ankomst väcks något inom Paulina. Hon är fullkomligt besatt av tanken att äntligen få en chans till upprättelse och till viss del hämnd på mannen som hemsökt henne i alla dessa år.


© StudioCanal

Det är ett ytterst välspelat och starkt psykologiskt drama som inte ger några enkla svar och är allt annat än lättsmält. Ju mer som kommer fram, desto mer klarnar bilden av vad Paulina genomlidit. Det behövs inga grafiska tillbakablickar - man förstår klart och tydligt vad som skett. Frågan blir istället om hon hittat rätt man och hur långt hon är villig att gå. Det är här filmen gör ett bra jobb eftersom man blir så pass engagerad i katt-och-råtta-leken mellan Paulina och Dr. Miranda, där Gerardo hamnar mellan dem.


© StudioCanal

Kombinationen av ett bra manus, en skicklig regissör och övertygande prestationer gör att man får en film som levererar. Visst blir det aningen begränsat när man endast har tre skådespelare och handlingen till stor del utspelar sig i ett hus, närmare bestämt i vardagsrummet. Men stämningen som byggs upp med regnovädret denna långa natt gör en hel del. Svag fyra till fyra.

5 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 7.2