fredag 7 februari 2025

Movies-Noir Oscars - 1993

1993 gör det svårt med flera kandidater som utmanar om bästa film. Flera värdiga vinnare men endast en kan väljas ut. Svagare med bästa internationella film, även om ett komiskt guldkorn tar hem titeln. Som vanligt relativt svårt med skådespelarna med gott om bra prestationer som utmanar de slutliga vinnarna.



UTMANARNA FÖR BÄSTA FILM:
A Bronx Tale
Blood In, Blood Out
Carlito's Way
Falling Down
Groundhog Day
In the Name of the Father
Schindler's List




BÄSTA FILM:
The Fugitive







BÄSTA INTERNATIONELLA FILM:
Les visiteurs (Frankrike)



UTMANARNA:
Die tödliche Maria (Tyskland)
Stalingrad (Tyskland)
Trois couleurs: Bleu (Frankrike/Polen)





BÄSTA MANLIGA HUVUDROLL:
Bill Murray (Groundhog Day)



UTMANARNA:
Kevin Costner (A Perfect World)
Al Pacino (Carlito's Way)
Michael Douglas (Falling Down)
Harrison Ford (The Fugitive)
Clint Eastwood (In the Line of Fire)
Daniel Day-Lewis (In the Name of the Father)
Arnold Schwarzenegger (Last Action Hero)
Jean Reno (Les visiteurs)
Robin Williams (Mrs. Doubtfire)
David Thewlis (Naked)
Tom Hanks (Philadelphia)
Anthony Hopkins (The Remains of the Day)
Jeff Bridges (The Vanishing)





BÄSTA KVINNLIGA HUVUDROLL:
Marisa Tomei (Untamed Heart)



UTMANARNA:
Michelle Pfeiffer (The Age of Innocence)
Ashley Judd (Ruby in Paradise)
Emma Thompson (The Remains of the Day)
Debra Winger (Shadowlands)
Juliette Binoche (Trois couleurs: Bleu)





BÄSTA MANLIGA BIROLL:
Tommy Lee Jones (The Fugitive)



UTMANARNA:
Viggo Mortensen (Carlito's Way)
Sean Penn (Carlito's Way)
Matthew McConaughey (Dazed and Confused)
Andreas Katsulas (The Fugitive)
John Malkovich (In the Line of Fire)
Pete Postlethwaite (In the Name of the Father)
Christian Clavier (Les visiteurs)
Denzel Washington (Philadelphia)
Ralph Fiennes (Schindler's List)





BÄSTA KVINNLIGA BIROLL:
Andie MacDowell (Groundhog Day)



UTMANARNA:
Laura Dern (A Perfect World)
Rene Russo (In the Line of Fire)


torsdag 6 februari 2025

Oh, God!



Titel: Oh, God! / Min polare Gud
Genre: Komedi/Fantasy
Land: USA
År: 1977
Regi: Carl Reiner
I rollerna: John Denver, George Burns, Teri Garr, Paul Sorvino, Ralph Bellamy, Donald Pleasence

Handling: Jerry Landers är en god men ickereligiös man som arbetar som butikschef i en mataffär. En dag får han ett brev som kallar honom till en intervju, brevet är signerat Gud. Han tror att det är ett skämt och kastar bort brevet men brevet kommer tillbaka igen och igen och till slut ger han upp och går på intervjun. Trots att han är skeptisk förkunnar Landers Guds budskap, att vi kan få världen att fungera med det Gud givit oss.

Omdöme: En film som missats i alla dessa år och därför var tron att det kunde vara en obskyr liten film. Men faktum är att det blev en stor succé när den kom och den blev även Oscarsnominerad för bästa manus. Det var filmen som tog över förstaplatsen, åtminstone ett tag, från självaste Star Wars (1977). Det kom att bli en kassasuccé som spelade in över $50m på en budget på $2m. Dessutom kom det två uppföljare på filmen.


©Warner Bros.

En helt vanlig familjefar vid namn Jerry Landers (John Denver) är butikschef för en mataffär i Kalifornien. En kväll när han öppnar posten med sin fru Bobbie (Teri Garr) bredvid honom i sängen, har han en inbjudan till en intervju nästa dag. En intervju med Gud. Givetvis tror de båda att det är ett dåligt skämt och de misstänker en vän som ibland utsätter Jerry för konstiga skämt.


©Warner Bros.

Jerry går till slut på intervjun för att stilla sin nyfikenhet. Där får han höra en röst som utger sig för att vara Gud (George Burns). Gud har slumpmässigt valt ut Jerry då han inte är religiös eller troende och kan föra vidare meddelandet Gud har för mänskligheten. Det blir upp till Jerry att sprida Guds budskap, något som han själv känner kommer bli krångligt, inte minst då folk kommer tro att han är galen.


©Warner Bros.

I sin filmdebut ses sångaren John Denver i huvudrollen som Jerry Landers. Även om han funkar någorlunda ok som smått mjäkig och alldaglig blir det tydligt att han inte är någon vidare skådespelare. Hade varit intressant med en duktigare skådespelare, tänker på typ Jack Lemmon eller annan bra komisk skådespelare i rollen.


©Warner Bros.

Den som gör filmen är George Burns i rollen som Gud. Han vann en Oscar för bästa biroll med sin föregående film The Sunshine Boys (1975) och tänkte dra sig tillbaka. Han hade trots allt inte gjort någon film sedan 1930-talet (!) innan han gjorde comeback med sin Oscarsvinst. Men denna roll övertygade honom att fortsätta i 80-års åldern och bra är han. Det är också en bra roll får man säga med skarp dialog som Gud levererar. Han har ju svar på allt och det mesta låter vettigt.


©Warner Bros.

Filmen är helt klart som bäst när George Burns är med. Scenerna mellan Jerry och Gud håller alla bra klass och det blir gemytligt när veteranen liksom tar över scenen och visar vägen, vilket ju även Gud gör med Jerry. Finns flera roliga scener där Gud ska övertyga Jerry om att han faktiskt är vem han utger sig för att vara. Sedan är det upp till Jerry att försöka övertyga alla andra vilket blir desto svårare, men ganska kul det med.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 6.6

onsdag 5 februari 2025

To Catch a Thief



Titel: To Catch a Thief / Ta fast tjuven
Genre: Romantik/Mysterium
Land: USA
År: 1955
Regi: Alfred Hitchcock
I rollerna: Cary Grant, Grace Kelly, Jessie Royce Landis, Charles Vanel

Handling: Amerikanen John Robie har lämnat livet som juveltjuv bakom sig och lever nu ett respektabelt liv på franska Rivieran. När liknande juvelstölder inträffar, faller misstankarna genast på Robie som bestämmer sig för att finna tjuven och rentvå sitt namn.

Omdöme: Franska Rivieran har sett en rad juvelstölder på senare tid. John Robie (Cary Grant) blir genast huvudmisstänkt eftersom tillvägagångssättet starkt påminner om hur den gamle juveltjuven brukade slå till innan han drog sig tillbaka. John är väl medveten om att polisen vill gripa honom. Därför måste han försöka rentvå sitt namn genom att hitta den riktiga juveltjuven som verkar veta precis hur John brukade arbeta.


©Paramount Pictures

John tar hjälp av försäkringsagenten H.H. Hughson (John Williams) genom att övertala honom att tillhandahålla en lista på klienterna med mest värdefulla smycken i trakten. På så vis hoppas John kunna röka ut juveltjuven och rentvå sitt namn.


©Paramount Pictures

Överst på listan är amerikanska oljemiljonärerna Jessie Stevens (Jessie Royce Landis) och hennes dotter Frances (Grace Kelly). John fixar ett möte med dem via Hughson och John charmar genast mamman Jessie eftersom det är hon som har juvelerna. Trots att den yngre Frances inte får någon uppmärksamhet från John faller hon pladask för honom och en romans inleds.


©Paramount Pictures

Det är Alfred Hitchcock och franska Rivieran. Det är Cary Grant och Grace Kelly. Det borde ju per automatik betyda mys, spänning och en bra film. Efter klassikerna Dial M for Murder (1954) och Rear Window (1954) blev detta den tredje och sista filmen Hitchcock gjorde med Grace Kelly. Hon drog sig tillbaka från filmbranschen år 1956 då hon blev prinsessan av Monaco.


©Paramount Pictures

Man kan läsa sig till att Hitchcock gillade tanken att spela in på franska Rivieran då han såg det hela som semester. Den känslan får man av filmen då slutresultatet är något av en besvikelse. Den saknar ett driv och det känns bara utdraget. Visst är det trevligt och mysigt med franska Rivieran men det borde fått större utrymme, inte minst känslan av att vara på plats.


©Paramount Pictures

Stora delar av filmen är tyvärr inspelade i studio. Skådespelarna är alltså inte på plats och det tar ifrån en hel del av upplevelsen av att vara på plats. Faktiskt konstigt att en storfilm av det här slaget valde att göra så trots att man varit på plats och spelat in en del scener. Kan fullt förstå om man gör det med inomhusscenerna, men när de kör bil eller sitter på en terrass och liknande med Rivieran som bakgrund vill man ha äkta vara. Filmen kom att vinna en Oscar för bästa färgfoto och visst är färgerna och fotot fint. Det är något visst med dessa 50-tals filmer där mysighetsfaktorn är påtaglig tack vare färgerna och fotot. Studiokänslan är dock på tok för stor vilket tar ifrån en hel del från filmupplevelsen.


©Paramount Pictures

Har aldrig sett denna som någon av favoriterna av Hitchcock men eftersom den inte mindes så väl och inte setts lika många gånger som andra mer älskade filmer, var förhoppningen att den kanske skulle omvärderas. Så blir inte fallet då den kanske snarare känns något överskattad. Visst ska man inte jämföra med flera andra spännande filmer av regissören, men då filmen inte blir så mysig som den kunde vara finns inte så värst mycket att ta med sig. Det skulle i så fall vara färgerna och fotot, kanske även romansen till viss del då inte minst Grace Kelly är smått bedårande.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.4

tisdag 4 februari 2025

I, the Jury



Titel: I, the Jury / Jag är lagen
Genre: Kriminalare/Mysterium/Thriller
Land: USA
År: 1982
Regi: Richard T. Heffron
I rollerna: Armand Assante, Barbara Carrera, Paul Sorvino, Geoffrey Lewis

Handling: En av privatdeckaren Mike Hammers vänner blir mördad. Han bestämmer sig för att finna den skyldige till varje pris.

Omdöme: Privatdetektiven Mike Hammer (Armand Assante) tar sig an fall i New York. Men när en gammal vän och armékollega från Vietnam-kriget mördas blir det personligt för Mike. Trots att polisdetektiven Pat Chambers (Paul Sorvino) varnar honom att hålla sig borta från fallet, börjar Mike gräva i det hela.


©20th Century Fox

Efter att ha pratat med den mördades fru får Mike ett tips som leder honom vidare. Tipset leder honom till en sexklinik ledd av Dr. Charlotte Bennett (Barbara Carrera). En klinik som den mördade besökte tillsammans med sin fru. Mike anar att något skumt sker där men han måste luska vidare för att ta reda på vad kopplingen kan vara till mordet. Under tiden har han inget emot att lära känna sexdoktorn privat.


©20th Century Fox

Mike Hammer, med hjälp av sin sekreterare/assistent/älskarinna Velda (Laurene Landon), letar upp en annan gammal vän från armén i form av Joe Butler (Geoffrey Lewis). Detta då den mördade vännen sökte upp honom kort innan sin död. Det visar sig att den mördade vännen var något på spåret där CIA kan vara inblandade. Mycket riktigt börjar de jagas av CIA och frågan är bara vad det hela handlar om.


©20th Century Fox

Privatdeckare och smaskiga fall, det kan vara trevligt. Denna film baseras på en bästsäljande bok av Mickey Spillane som filmatiserades redan 1953 under samma titel. Handlingen har uppdaterats till modern tid och Armand Assante axlar rollen som tuffe Mike Hammer. Två år senare kom för övrigt TV-serien "The New Mike Hammer" med Stacy Keach i rollen.


©20th Century Fox

Denna film känns lite som ett pilotavsnitt i långfilmsform för en potentiell TV-serie. Det är dock fyllt med sex, naket och våld. Men filmen har ändå tonen av en TV-serie. Även om Armand Assante är relativt ok (och påminner om Al Pacino) har filmen en del svaga prestationer och en story som känns spretig. Det gör att filmen tyvärr inte blir till någon vidare trevlig filmtitt.


©20th Century Fox

Det finns en huvudbov till varför filmen inte funkar och det är musiken av Bill Conti. Ibland har han gjort riktigt bra musik men detta är tyvärr inte alls bra och oftast helt opassande. Det är ett jazzigt sound som inte minst under jakt- och spänningsscenerna är otroligt skrikig och malplacerad. Den där jäkla trumpeten blir man smått galen på. Till slut blir det mer komiskt än spännande p.g.a. musiken som inte alls funkar. Tyvärr sänker musiken filmen en hel del. För även om den har en del annat som inte håller särskilt hög klass hade filmen funkat något bättre med ok eller bra musik.

2 - Skådespelare
2 - Handling
2 - Känsla
1 - Musik
3 - Foto
--------------
10 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 5.5
IMDb: 5.9

måndag 3 februari 2025

A Perfect Murder



Titel: A Perfect Murder / Ett perfekt mord
Genre: Kriminalare/Drama/Thriller
Land: USA
År: 1998
Regi: Andrew Davis
I rollerna: Michael Douglas, Gwyneth Paltrow, Viggo Mortensen, David Suchet

Handling: Wall Street-höjdaren Steven Taylor verkar vara en perfekt make till den vackra och intelligenta Emily Bradford Taylor. Mycket lite i deras tillvaro är dock som det verkar utåt. Steven är mycket väl medveten om Emilys älskare, den bohemiske konstnären David Shaw. De befinner sig i en situation där rikedom och prestige ökar spänningen mellan dem. När Steven kontaktar David för att begå det perfekta mordet på sin älskade hustru, startar en kedjereaktion av händelser utanför hans kontroll.

Omdöme: I denna remake av Alfred Hitchcocks klassiker Dial M for Murder (1954) har en hel del ändrats. Snarare en nyversion då det främst är grundpremissen som finns kvar men annars har det uppdaterats till en modern 90-tals thriller. En film som expanderat historien den bygger på och egentligen är det två helt olika filmer som inte bör jämföras.


©Warner Bros.

Emily (Gwyneth Paltrow) har en het romans med konstnären David (Viggo Mortensen) och hon är lycklig och kär. Det är en helt annan relation än vad Emily har med sin make Steven (Michael Douglas). Steven är smått kontrollerande och bryr sig mest om sig själv. Han är en Wall Street-höjdare och frågan är om Emily bara är med honom för pengarnas och maktens skull.


©Warner Bros.

Steven håller ögonen på sin unga fru och får reda på relationen mellan Emily och David. Det får Steven att ta kontakt med David och utpressa honom. Så pass att han anlitar David att mörda Emily. Steven har nämligen en hållhake på David. Det perfekta mordet som Steven planerat på sin fru Emily kommer dock få en och annan vändning och överraskning. Frågan är om polisdetektiven Karaman (David Suchet) kan lista ut hur det hela ligger till.


©Warner Bros.

En sak man kan säga om filmen är att den har ett bra tempo utan att kännas stressad. Inte långsamt och inte med en massa snabba klipp. Man har helt enkelt fått till balansen med att berätta historien kring triangeldramat samtidigt som det hela tiden för historien framåt. Själva mordplanen, det perfekta mordet, sker relativt tidigt vilket gör att man inte behöver sitta och vänta till slutet eller särskilt länge för den delen. Spänningsmomentet slutar dock inte där då historien har en hel del kvar att berätta. Det gör att filmen kan bibehålla spänningen i princip rakt igenom.


©Warner Bros.

Michael Douglas är ju smått perfekt för rollen som överlägsen och kontrollerande make från Wall Street. Det är svårt att inte tänka på honom i rollen som Gordon Gekko från Wall Street (1987), även om han här alltså har snickrat ihop en mordplan. Gwyneth Paltrow är helt ok men en bit från samma klass som sin äldre motspelare. Med tanke på detaljer som kommer fram om Emilys bakgrund har man en del frågor kring varför hon gift sig med honom överhuvudtaget. Viggo Mortensen passar och har vad som krävs för att både spela romantiker, utpressare och potentiell mördare.


©Warner Bros.

En karaktär som man sitter och väntar på ska få större utrymme är David Suchet i rollen som polisdetektiven Karaman. Efter att han dykt upp tror man att han kommer bli en viktig bricka i spelet. Men här gör man en stor miss då han endast är med i två-tre scener till. Hade helt klart velat se honom dyka upp och snoka i det hela och sätta press på Steven. Det hade kunnat vara ingrediensen som saknas för att höja filmen till något mer. Men det är en småtrevlig film som funkar att se om även när man minns en del från premissen.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.6

söndag 2 februari 2025

Night Call



Titel: La nuit se traîne / Night Call
Genre: Action/Thriller
Land: Belgien/Frankrike
År: 2024
Regi: Michiel Blanchart
I rollerna: Jonathan Feltre, Natacha Krief, Jonas Bloquet, Romain Duris, Sam Louwyck

Handling: Om dagarna är Mady en helt vanlig student, på kvällarna jobbar han extra som låssmed. En mystisk ung kvinna ger honom ett uppdrag och när han väl fått upp låset dröjer det inte länge innan han börjar ana oråd. Det är början på den mest intensiva natten i Madys liv.

Omdöme: Mady (Jonathan Feltre) jobbar som låssmed med kvälls- och nattjour i Bryssel. Kvällen tar en vändning när han får ett samtal från Claire (Natacha Krief) som behöver hjälp. Eftersom hon varken har kontanter eller ID när Mady möter upp henne och ska ta sig in i lägenheten, är han på sin vakt. Hon säger dock att hon har allt inlåst i lägenheten. Men när hon kommer ut från lägenheten och säger att hon inte har kontanter och bara ska springa ner till bankomaten, blir det starten på en natt Mady sent kommer glömma.


©Gaumont

Mady kommer hamna i bråk med dödlig utgång med personen som bor i lägenheten. Panikslagen över det hela försöker han täcka över sina spår. Istället blir han tillfångatagen och tagen till Yannick (Romain Duris) som är ledaren för ett kriminellt gäng. Han vill ta reda på vad som hänt och var pengarna som fanns i lägenheten tagit vägen. Mady får 24 timmar på sig att leda gänget till pengarna eller den som ligger bakom stölden.


©Gaumont

En ganska intensiv och högoktanig belgisk actionthriller i Michiel Blancharts regidebut. En film som utspelar sig under drygt 24 timmar där huvudpersonen hamnar i den ena tuffa situationen efter den andra då Yannick skickar två av sina män att följa med Mady i jakt på den unga kvinnan han beskrivit. På vägen inser han att en av männen kan vara inblandad.


©Gaumont

På sätt och vis får han skylla sig själv med tanke på att han väljer att inte kontakta polisen med en gång. Förvisso har han skäl för det då invånare i Bryssel vädrar sitt missnöje med polisbrutalitet i staden. Han känner sig helt enkelt orolig för hur han skulle bli behandlad, och potentiellt anklagad på förhand för något som skedde i självförsvar.


©Gaumont

Inget spektakulärt som skulle få en att tappa andan men samtidigt bättre än en del man sett. Europeisk actionthriller som håller det relativt realistiskt och blir ganska tät i Bryssel-natten. Just filmer av det här slaget som utspelar sig när mörkret fallit över en stad kan vara effektiva och stämningsfulla. Andra sådana typer av europeiska filmer som kommer upp i tankarna är bl.a. Une nuit / Paris by Night (2012) och Schock (2023).

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 7.0

lördag 1 februari 2025

Dark Blue



Titel: Dark Blue
Genre: Kriminaldrama/Thriller
Land: USA/Storbritannien/Tyskland
År: 2002
Regi: Ron Shelton
I rollerna: Kurt Russell, Scott Speedman, Ving Rhames, Brendan Gleeson

Handling: Historien utspelar sig under de fem dagar som leder till det stora upploppet i Los Angeles våren 1992. Utpressning och våld inom poliskåren utlöser upploppet som sprider sig över hela staden och kostar 55 människor livet. Samtidigt är två poliser på jakt efter två hänsynslösa mördare som har utfört massmord och rån.

Omdöme: Början av 1990-talet var en turbulent tid för poliskåren i Los Angeles. År 1991 filmades misshandeln och övervåldet av poliserna vid ett gripande av den misstänkte, Rodney King. Året efter hålls rättegången och alla väntar spänt på juryns dom. En av dessa är Los Angeles-polisen Eldon Perry (Kurt Russell) som är övertygad om att Los Angeles kommer att sättas i brand om poliserna som står åtalade får en friande dom.


©United Artists/MGM

Eldon Perry och hans unga kollega Bobby Keough (Scott Speedman) har hamnat i utredning för en dödsskjutning de varit inblandade i. Eldon, vice-polischefen James Barcomb (Jonathan Banks) och Eldons närmaste chef Jack Van Meter (Brendan Gleeson) är alla korrupta poliser som ser till att bevismaterial fabriceras, vittnen tystas och ibland även tar till dödligt våld för att hålla ryggen fri. Bobby lär sig snabbt hur saker och ting funkar och får ställa sig in i ledet om han inte vill få stora problem.


©United Artists/MGM

Medan Eldon och Bobby sätts på ett fall där två gärningsmän eftersöks för ett massmord och rån, jobbar assisterande polischefen Arthur Holland (Ving Rhames) och hans assistent Beth Williamson (Michael Michele) hårt med att finna bevis för att sätta dit Eldon och Jack Van Meter. Detta då Holland är övertygad om deras korruption och använder det hela som ett politiskt verktyg då han aspirerar om posten att bli Los Angeles nästa polischef.


©United Artists/MGM

I början av 2000-talet kom det ett par filmer av det här slaget som handlar om poliskorruption. Tänker bl.a. på Training Day (2001), Narc (2002) och denna. David Ayer skrev för övrigt manuset till Training Day (2001) och denna och i båda fallen handlar det om en korrupt och våldsam veteranpolis med en yngre kollega. Denzel Washington blev Oscarsbelönad för sin roll medan Kurt Russell lämnades tomhänt. Nu är den filmen och prestationen bättre, men denna film och Kurt Russell är inte heller så tokiga.


©United Artists/MGM

Själva grundstoryn med att låta det hela utspela sig under den oroliga och tryckta tiden runt de våldsamma upploppen ger per automatik filmen en spänning som ligger i luften. Och med tanke på hur korrupta poliserna utmålas som, är det inte särskilt svårt att känna ilskan och upprördheten bland de drabbade.


©United Artists/MGM

När det handlar om korruption som det gör här startar det oftast i toppen eller åtminstone med högt uppsatta. Det sprider sig sedan i de flesta leden då poliserna i det här fallet känner att de kan göra lite som de vill och tänja på reglerna eftersom de blir skyddade från de högre upp. Och om det även är så att de högre upp är så pass smutsiga och korrupta att de ger order som deras fotsoldater måste följa, vet fotsoldaterna att om de inte följer sina överordnades order är risken överhängande att de själva står på tur.


©United Artists/MGM

Eftersom huvudpersonen Eldon Perry är så pass smutsig och fylld av hat är han övertygad om att vad han gör är befogat. Det är det enda sättet att hålla de värsta kriminella från gatan ifall man inte vill riskera något. Frågan är vad som krävs för att han ska ändra uppfattning. Han har trots allt blivit matad med dåligt inflytande från nappflaskan då hans far och farfar var hårdnackade poliser. Frågan är om hans uppvaknande kommer innan det är för sent.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 6.6