Beverly Hills Cop II

Titel: Beverly Hills Cop II / Snuten i Hollywood 2
Genre: Action/Komedi/Kriminalare/Thriller
Land: USA
År: 1987
Regi: Tony Scott
I rollerna: Eddie Murphy, Judge Reinhold, John Ashton, Brigitte Nielsen, Jürgen Prochnow, Ronny Cox, Dean Stockwell, Paul Reiser

Handling: Den hämningslöse Axel Foley har just lyckats nästla sig in i Detroits undre värld när en vän i Beverly Hills poliskår utsätts för ett mordförsök. Foley tar vid där vännen slutade, och med sedvanlig brist på finkänslighet vänder han upp och ned på lyxkvarteren och dess ljusskygga invånare. Skurkarna sitter dock inte overksamma utan inväntar tillfället att mura igen den besökande polisen en gång för alla.

Omdöme: En våg av våldsdåd skakar Beverly Hills. Ligan bakom brotten genomför en rad spektakulära rån, kupper och mord - däribland mordförsöket på kapten Andrew Bogomil (Ronny Cox). Beverly Hills-poliserna Billy Rosewood (Judge Reinhold) och John Taggart (John Ashton) vill finna gärningsmännen som attackerat deras kollega och vän, men av disciplinära skäl omplaceras de till trafikroteln.


© Paramount Pictures

När Detroit-polisen Axel Foley (Eddie Murphy) får reda på att Bogomil skjutits beger han sig omedelbart till Kalifornien. Tillsammans med Rosewood och Taggart utreder Foley den så kallade alfabetsligan. Spåren leder till en vapenklubb som ägs av Maxwell Dent (Jürgen Prochnow), vars biträdande föreståndare är hans flamma Karla Fry (Brigitte Nielsen).


© Paramount Pictures

Det har gått ett par år sedan händelserna i Beverly Hills Cop (1984). Foley, Rosewood, Taggart och Bogomil är numera goda vänner, så när en av dem blir attackerad är det bara naturligt att de övriga tar det högst personligt och vill sätta dit gärningsmännen. Det leder till mer av det som gjorde originalet så pass underhållande och framgångsrikt.


© Paramount Pictures

När första filmens regissör Martin Brest tackade nej till att göra en uppföljare, vände sig demonproducenterna Don Simpson och Jerry Bruckheimer till Tony Scott efter deras gemensamma succé med Top Gun (1986). Eftersom han var mer av en renodlad actionregissör fick de putsa filmen och lägga till fler humoristiska inslag för att försöka fånga samma känsla som i den första filmen.


© Paramount Pictures

Man känner definitivt igen sig och mycket är sig likt, men i jämförelse med Beverly Hills Cop (1984) klickar det inte på samma sätt. Det är fortfarande underhållande och stundtals roligt, men det går inte att jämföra denna uppföljare med en smått fulländad film. Med det sagt uppskattas ändå filmen, och man märker att Tony Scott kan sin action - det är egentligen då filmen är som bäst. Eddie Murphy och humorn fungerar också bra, men Martin Brest fick inte minst ihop humorn och värmen på en helt annan nivå i originalet.


© Paramount Pictures

En sak som består och bidrar till att filmen behåller samma sköna känsla är synthmusiken av Harold Faltermeyer. En hel del känns igen från den föregående filmen, men det blir inte upprepande och man får aldrig en känsla av att de bekanta och älskade tonerna slängs in bara för att. Dessutom finns det en del andra, nya toner som passar väldigt bra. Däremot håller de övriga låtarna, om än oftast bra, inte samma höga standard som i första filmen. Detta sammanfattar egentligen uppföljaren: den är bra och uppskattas, men Beverly Hills Cop (1984) spelar i en helt annan liga.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.6

The Keep

Titel: The Keep / Satans borg
Genre: Fantasy/Skräck
Land: Storbritannien/USA
År: 1983
Regi: Michael Mann
I rollerna: Scott Glenn, Jürgen Prochnow, Ian McKellen, Alberta Watson, Gabriel Byrne, Robert Prosky

Handling: Nazister skickas till Rumänien för att vakta ett mystiskt fort. En av vakterna släpper av misstag loss okända krafter som fångats i fortet...

Omdöme: En tysk styrka under kommando av kapten Klaus Woermann (Jürgen Prochnow) anländer till en liten rumänsk by år 1941. Soldaterna tar över ett mystiskt fort kallat för "the keep" där de slår läger. Tanken är att de ska ta kontroll över det strategiskt belägna området i Karpaterna.


©Paramount Pictures

De lokala som tar hand om fortet varnar tyskarna om att inte stanna där över natten. De ska även hålla sig undan korsen som finns i väggarna på fortet. Givetvis trotsar de varningarna och gör sig hemmastadda i fortet. När några av soldaterna dessutom väljer att avlägsna ett av korsen som de tror är silver, väcker de en enorm kraft till liv som varit instängd i fortets kärna.


©Paramount Pictures

Efter att en rad mystiska dödsfall börjar inträffa vilket kräver flera tyska soldaters liv, tillkallas en SS-styrka ledd av den sadistiske Erich Kaempffer (Gabriel Byrne). Detta då de misstänker att lokala partisaner stått för angreppen på tyska soldater. Samtidigt beger sig en mystisk främling vid namn Glaeken (Scott Glenn) till den rumänska byn bärandes på ett vapen av något slag. Detta då de onda krafterna som släppts loss drar honom till fortet.


©Paramount Pictures

Efter att Michael Mann hade gjort fängelsefilmen The Jericho Mile (1979) för TV och sin första biofilm, den mycket lyckade Thief (1981), gav han sig på detta projekt. Det bygger på en bok av F. Paul Wilson och Michael Mann skrev själv manuset.


©Paramount Pictures

Filmen spelades in i Wales och som det visade sig blev det en svår produktion, inte minst i efterarbetet på filmen då Wally Veevers, som hade hand om specialeffekterna, dog. Detta var ett stort problem då ingen visste vad han hade tänkt sig med filmens storslagna final som nu fick ändras och göras i mindre skala. Fast slutet är ändå ganska lyckat som det är så ett lite mer lågmält slut kanske inte var helt fel än om det varit halvtaffliga specialeffekter som var långt ifrån fulländade i början av 80-talet.


©Paramount Pictures

En numera kultförklarad film som hade setts en gång i tiden men som inte var i bästa skick och det kändes som den hade mer att ge om den sågs i rätt format. Nu har den äntligen restaurerats och släppts så som den ska se ut. Det är en visuellt slående film som förtjänar presentationen den nu fått. Äntligen kan man ge filmen en ärlig chans, även om den fortfarande har en hel del som talar emot den.


©Paramount Pictures

Förutom nämnda problemen med produktionen lär Michael Manns originallängd på filmen varit på hela 3.30, vilket så klart är på tok för långt. Han tvingades leverera en 120 minuter version vilket han gjorde, men testvisningarna av den versionen gick inte bra och studion tvingade ytterligare klippning ner till de 96 minuter som sedan släppets på bio. Denna version godkände inte Mann och det skulle vara intressant att se om en director's cut-version skulle kunna göra filmen mer rättvisa. Förmodligen inte, men en del som lämnas oförklarat skulle kanske förklaras bättre.


©Paramount Pictures

Tycker det är en film som inleder klart lovande då de tyska soldaterna anländer till den fuktiga och dimmiga platsen och vi känner att något olycksbådande väntar. Detta skapas både visuellt och med hjälp av Tangerine Dreams musik som hela tiden ligger i bakgrunden och skapar stämning. När något väsen, det övernaturliga släpps löst, tar fantasy-inslagen över lite för mycket och då tappar också filmen. Något rörigt blir det sedan under mittpartiet innan slutet får till det hyfsat bra då Glaekens roll i det hela klarnar en del.


©Paramount Pictures

Tror filmen i ärlighetens namn var lite före sin tid. För hade den gjorts idag hade den nog kunnat tilltala alla de som gillar fantasy och övernaturlighet på film. Då hade filmbolaget varit mer villiga att satsa mer pengar på att ge regissören en chans att uppfylla sin vision och kunna slutföra projektet istället för att behöva kompromissa och klippa ner filmen för mycket.


©Paramount Pictures

Michael Manns sinne för det visuella och produktionsdesignen på filmen, tillsammans med musiken av Tangerine Dream, är utan tvekan var filmens värde ligger. Detta i sig är inte tillräckligt för att göra det till en bra film men det gör att det finns gott om trevligheter att ta med sig. Tyvärr räcker det inte till att måla över de uppenbara bristerna i handlingen som dels lider av att en del lämnas oförklarat och inte utforskas tillräckligt p.g.a. att mycket klipptes bort och dels för att grundstoryn i sig nog redan var svag. Det visuella och den ödesmättade stämningen gör ändå att man är glad över att ha sett om den i dess restaurerade format.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 5.5 alt. 6.0
IMDb: 5.7

The Seventh Sign

Titel: The Seventh Sign / Det sjunde tecknet
Genre: Fantasy/Thriller/Skräck
Land: USA
År: 1988
Regi: Carl Schultz
I rollerna: Demi Moore, Michael Biehn, Jürgen Prochnow, John Heard

Handling: Underliga händelser inträffar världen över som enligt uppenbarelseboken är tecken på den annalkande apokalypsen. För Abby Quinn kan dessa tecken även innebära fara för hennes ännu ej födda barn.

Omdöme: Abby Quinn (Demi Moore) är höggravid och förväntansfull. Hon och hennes make Russell (Michael Biehn) har redan gått igenom ett missfall så det är en svår tid de går igenom med många olika känslor. Russell är försvarsadvokat i Kalifornien och har för tillfället fullt upp med ett uppmärksammat fall vilket gör att Abby är ensam en hel del.


©TriStar Pictures

En regnig dag får Abby besök av en man som utger sig för att heta David Bannon (Jürgen Prochnow) som kommit för att hyra ett rum ovanför garaget som paret vill hyra ut. Paret hyr ut till David och är till en början imponerade och har trevligt över en middag. Vad de inte vet är att David varit direkt inblandad i en rad mystiska och oförklarliga händelser runt om i världen. Nu har han kommit till Kalifornien då han specifikt valt ut Abby och hennes ofödda barn.


©TriStar Pictures

Jürgen Prochnow passar bra som mystisk och potentiellt elak. Inledningsvis när han dyker upp hos Abby i regnet, med blicken och det luriga beteendet, tänker jag på Rutger Hauer i The Hitcher (1986). Men filmen är snarare en blandning mellan The Omen (1976), The Exorcist (1973) och lite Rosemary's Baby (1968) då den kombinerar inslag från dessa filmer.


©TriStar Pictures

En ung Demi Moore funkar bättre än väntat eftersom hon känns naturlig och sårbar i rollen som Abby. Hon har fortfarande ett oförstört skådespeleri och känns ödmjuk i sin prestation. Michael Biehn är något svagare vid hennes sida även om han inte direkt har någon vidare djup karaktär att spela.


©TriStar Pictures

Stämningen som byggs upp är en av filmens främsta egenskaper. Den håller även de övernaturliga inslagen ganska lågmält istället för att dra på för fullt med taffliga effekter och liknande vilket hade sänkt filmen. Hällregn, ordentligt hagel och en jordbävning bjuds det på vilket är mer nedtonat. Även en del symbolik i form av fåglar funkar för det mesta.


©TriStar Pictures

Filmer av det här slaget med starka religiösa inslag kan oftast gå till överdrift och göra att man förlorar intresset. Här håller det sig för det mesta någorlunda trovärdigt vilket gör det enklare att fortsätta titta och se vart det ska leda. Något som även uppskattas är att filmen inte ballar ur längre in eller viker ner sig på slutet. Det gör att filmen funkar bättre än en del annat som kanske är mer skrämmande eller spännande på sina håll men där slutprodukten inte funkar. Här funkar det bättre då den lever på stämningen och ett manus utan några djupare dalar.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 5.8

A Dry White Season

Titel: A Dry White Season / En torr vit årstid
Genre: Drama
Land: USA
År: 1989
Regi: Euzhan Palcy
I rollerna: Donald Sutherland, Jürgen Prochnow, Susan Sarandon, Marlon Brando

Handling: Läraren Ben du Toit har alltid sett sig själv som en som sätter rättvisa och omtanke högt. När hans trädgårdsmästares son blir arresterad och brutalt misshandlad av den sydafrikanska polisen efter en demonstration för bättre skolor börjar han att inse det ruttna rättsväsendet i Sydafrika.

Omdöme: Vi befinner oss i Sydafrika år 1976. Ben du Toit (Donald Sutherland) jobbar som lärare och lever ett lugnt liv med sin fru Susan (Janet Suzman) och unge son Johan (Rowen Elmes). En dag säger hans svarta trädgårdsmästare Gordon (Winston Ntshona), som jobbat hos dem i 15 år, att hans son blivit arresterad och misshandlad av polisen utan att ha gjort något. Ben tycker att de måste haft en anledning och tänker inte så mycket mer på det.


©MGM

Saker och ting tar en vändning till det sämre då Gordon söker efter sanningen om sin son och blir själv bortförd. Ben börjar nysta i det hela för att ta reda på vad som hänt hans trädgårdsmästare och son. Det leder honom till kapten Stolz (Jürgen Prochnow) som är ansvarig för bortföringen, förhören och tortyren som genomförs. Ben tar även kontakt med advokaten Ian McKenzie (Marlon Brando) för att ta det hela till domstol. De båda upptäcker att det sydafrikanska systemet inte är mycket för rättvisa när det handlar om skillnaden mellan svarta och vitas rättigheter.


©MGM

En film som länge känts till och främst velat ses p.g.a. favoriten Donald Sutherland, men ämnet har aldrig lockat tillräckligt för att ta en titt. Ämnet och skådeplatsen i Sydafrika är också något som håller tillbaka filmen. Det är givetvis ett starkt ämne där svarta och vita drabbar samman och där polisen inte lägger fingrarna emellan när de ger sig på svarta.


©MGM

Vi har en okänd regissör i form av Euzhan Palcy som visar sig vara en svart kvinna från Martinique. Hon har regisserat denna film som bygger på en bok av André Brink som blev bannlyst i Sydafrika och filmen fick spelas in i Zimbabwe som gränsar till Sydafrika.


©MGM

Filmen känns relativt autentisk men också lite småtrist. Det hade definitivt kunnat vara en starkare och mer spännande film än vad det nu blir. Känns som den har samma puls rakt igenom istället för att bygga upp det hela och öka pulsen allt eftersom. Bitvis blir det ett rättegångsdrama också där det enda man kan ta med sig är det man redan vet och det är att systemet är orättvist.


©MGM

Till slut får man vänta till de sista minuterna innan det hela får en del konspirations-inslag, men det är lite väl sent. Hade gärna velat ha med mer av det tidigare. Känns helt enkelt som att storyn hade kunnat bli en mer explosiv film istället för medelmåttig som den är nu.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.0