Role Models

Titel: Role Models
Genre: Komedi
Land: USA
År: 2008
Regi: David Wain
I rollerna: Paul Rudd, Seann William Scott, Christopher Mintz-Plasse, Elizabeth Banks, Jane Lynch

Handling: Efter att ha förstört statlig egendom med sin bil, tvingas två arbetskamrater göra samhällstjänst som förebilder för barn med problem.

Omdöme: Arbetskamraterna Danny (Paul Rudd) och Wheeler (Seann William Scott) är också bästa vänner. De jobbar med att åka runt till skolor och försöka få ungdomar att inte ta droger och istället dricka energidrycken de är talespersoner för. Danny är presentatören medan Wheeler bär maskotutstyrseln. De dricker även en mängd energidryck under dagen. Danny är trött på jobbet medan Wheeler tycker det är toppen.


©Universal Pictures

En dag får Dannys flickvän Beth (Elizabeth Banks) nog. Detta eftersom Danny alltid är negativ och inte förmår att bryta trenden. Beth känner att om Danny inte lyckats se på saker mer positivt med henne under alla dessa år, är det dags att gå vidare. Danny blir bedrövad och kraschar firmabilen vilket orsakar skada på statlig egendom.


©Universal Pictures

För att slippa fängelse tvingas arbetskamraterna göra samhällstjänst i en månad. Samhällstjänsten går ut på att de får varsitt barn som behöver stöd av en vuxen i vardagen. Danny paras ihop med Augie (Christopher Mintz-Plasse) som är lite äldre och lever för rollspel. Wheeler paras ihop med pojken Ronnie (Bobb'e J. Thompson) som svär mycket och är ett problembarn, något som visar sig passa Wheeler bra. De båda vännerna har ett vakande öga från Gayle Sweeny (Jane Lynch) som driver organisationen. Om de missköter sig riskerar de att hamna i fängelse.


©Universal Pictures

En ganska vågad komedi, något som förvisso inte är första eller sista gången man ser. Men det är ganska välkommet när en komedi försöker tänja på gränserna och inte bara håller sig innanför ramarna. Ibland funkar det inte alls men här tycker jag ändå man hittar en ganska bra balans mellan det lite mer vågade och att ha en del budskap.


©Universal Pictures

Nej, det är inte den bästa eller roligaste komedin man sett men långt ifrån den sämsta. Den ger en ungefär det man är ute efter när man plockar fram en sån här komedi för lite underhållning för stunden. Det kanske blir lite väl mycket med rollspelandet men det finns ändå en poäng med det så det blir inte meningslöst.


©Universal Pictures

Paul Rudd och Seann William Scott funkar som arbetskamraterna där sistnämnda nog ändå funkar bättre i sin roll. Jane Lynch är annars den som har den intressantaste karaktären då hon är oberäknelig och man känner att mer kan hända kring henne när hon är med. Det fanns dock mer att hämta där då hennes karaktär visar sig locka mer än vad det sedan leder till.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.8

Friendship

Titel: Friendship
Genre: Komedi
Land: USA
År: 2024
Regi: Andrew DeYoung
I rollerna: Tim Robinson, Paul Rudd, Kate Mara, Jack Dylan Grazer

Handling: En pappa i en villaförort faller pladask för sin karismatiska nya granne.

Omdöme: Craig (Tim Robinson) lever ett lugnt liv i ett förortsvillaområde med frun Tami (Paul Mara) och tonårssonen Steven (Jack Dylan Grazer). Craig jobbar med att utveckla appar och är klipsk men ses som något av en idiot av sina arbetskamrater. Detta då han inte är helt socialt komfortabel och har svårt att läsa av situationerna och följa de sociala koderna.


©A24

När familjen en dag felaktigt får ett paket adresserat till en nyinflyttad granne, passar Craig på att hälsa på den nya grannen och lämna över paketet. Grannen visar sig vara Austin (Paul Rudd), en karismatisk och cool man som Craig genast vill vara vän med och känner att han får de signalerna tillbaka.


©A24

Craig och Austin börjar umgås vilket öppnar en helt ny värld för Craig som annars mest bara sitter hemma på fritiden. Men vänskapen är inte så perfekt som Craig tror den är. Även om han menar väl ställer han till det för sig själv. Frågan är om han kan vinna tillbaka Austins vänskap och hur långt han är villig att gå.


©A24

Vad som marknadsfördes som en renodlad komedi är en festivalfilm som visserligen är en komedi men även en ganska mörk sådan på sina håll. Vad vi har är en huvudperson som är något udda. Han har trots allt en familj och verkar ha klarat sig ganska bra här i livet. Men hans sociala förmågor är högst anmärkningsvärda vilket skapar problem och en del roliga situationer.


©A24

Tim Robinson var för mig okänd och han är en komiker som har en bit upp till att vara en bra skådespelare. Hans sätt och stil, inte minst under utbrotten, får mig att tänka en del på Adam Sandler. Definitivt inte utseendemässigt men annars finns likheterna där, kanske främst när Sandler var yngre och spelade diverse småjobbiga karaktärer. Craig är inte helt lätt att tycka om även om han bara vill ha vänner, eller åtminstone en vän och det är Austin.


©A24

En film som aldrig riktigt når upp till högsta nivå men den har scener som höjer sig och får en att småskratta. I andra fall är det bara pinsamt och inte alls roligt då det borde vara det. Lite ojämn nivå helt enkelt. Detsamma kan sägas om musiken som blandar och ger. Den elektroniska musiken uppskattas och ger filmen en lite annorlunda ton än förväntat medan punk- och grungemusiken inte direkt går hem, även om den inte stör så mycket.


©A24

Överlag får sägas att man hade hoppats på lite mer. I sina bästa stunder funkar den definitivt och tar med en på ett lite ovisst äventyr med de nyblivna vännerna Craig och Austin. Men när vänskapen får sig en törn tappar även filmen en aning. Manuset känns inte så genomarbetat som det borde kunnat vara och till slut är känslan att det är en ok film men har en bit upp till mer än så. Mer tragikomisk än något annat när allt är sagt och gjort. Saknar även lite mer hjärta för att ha kunnat bli något.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.4

I Love You, Man

Titel: I Love You, Man
Genre: Komedi/Romantik
Land: USA
År: 2009
Regi: John Hamburg
I rollerna: Paul Rudd, Jason Segel, Rashida Jones, J.K. Simmons, Jon Favreau, Lou Ferrigno

Handling: Peter Klaven är en man utan vänner som går på en serie av manliga dejter för att hitta en best man till sitt bröllop. När han väl hittat en best man, sätter denna nya vän hans relation med fästmön på prov.

Omdöme: Peter (Paul Rudd) ska gifta sig med sin Zooey (Rashida Jones). Hon är kvinnan han vill leva med resten av sitt liv och de börjar planera inför bröllopet. Men det finns ett litet problem som Peter aldrig riktigt tänkt på och som aldrig direkt varit ett problem. Han har inga vänner, speciellt inga manliga vänner vilket gör att han inte har någon att vända sig till som kan vara hans best man på det stundande bröllopet.


©DreamWorks Pictures/Paramount Pictures

Peter, som jobbar som fastighetsmäklare i Los Angeles, försöker gå på "man dates" för att försöka träffa en manlig bästa vän. Det går inte så bra eftersom de flesta får uppfattningen om att de går på romantiska dejter med Peter. En dag under en husvisning då Peter har fått i uppdrag att sälja självaste Lou Ferrignos villa, träffar han Sydney (Jason Segel) som verkar vara en spekulant. Peter och Sydney visar sig komma bra överens och hoppet tänds för Peter att han kan ha hittat sin man.


©DreamWorks Pictures/Paramount Pictures

Ibland kan det vara skönt att plocka fram en sån här lite lättsammare film som man inte direkt har några förväntningar på men som inte kräver att man är alltför engagerad i. Det visar sig också vara en film som är lite lätt lagom då den håller sig på banan utan att sticka iväg för mycket samtidigt som den blir lite småtrevlig att titta på. Om man är upplagd för det krävs det inte så mycket mer än något enkelt för stunden.


©DreamWorks Pictures/Paramount Pictures

Man kan inte säga att det skulle vara en riktigt rolig film, men det funkar. Peter hamnar i en del något udda situationer då han försöker träffa en vän. Han tar hjälp av sin lillebror Robbie (Andy Samberg) som är gay och ger honom diverse tips. Fast det betyder inte att det blir lyckat för det. Peter visar sig även vara något okomfortabel, eller åtminstone inte direkt smidig när han umgås med män. Han har en tendens att säga fel saker och göra bort sig. Med kvinnor går det desto smidigare och han har inga problem med flickvänner, tjejkompisar på jobbet osv.


©DreamWorks Pictures/Paramount Pictures

Peters tid som han spenderar med Sydney blir lite av en ögonöppnare då Peter äntligen känner att han kan ha hittat sin bästa vän och potentiella best man. Sydney är väldigt öppen och ärlig, något som både öppnar upp dörrar och skapar problem. Sydney har en tendens att få Peter att prata om allt, inklusive väldigt privata saker i sitt förhållande. Sydney kan även konfrontera folk i Peters närhet vilket kan sluta lite hur som helst.


©DreamWorks Pictures/Paramount Pictures

Filmen är som sagt lite lagom. Det blir varken jätteroligt eller tråkigt. Överlag funkar den helt ok för stunden och det är inte helt fel. Visst hade man kunnat önska sig att filmen nådde upp till något i stil med Wedding Crashers (2005), men det ska och kan man inte förvänta sig. Så även om det inte blir en minnesvärd komedi visar den sig göra vad den ska, varken mer eller mindre.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.0

Forgetting Sarah Marshall

Titel: Forgetting Sarah Marshall / Dumpad
Genre: Komedi/Romantik
Land: USA
År: 2008
Regi: Nicholas Stoller
I rollerna: Jason Segel, Kristen Bell, Mila Kunis, Russell Brand, Bill Hader, Jonah Hill, Paul Rudd, Jason Bateman, Kristen Wiig, William Baldwin

Handling: Musikkompositören Peter Bretter har under fem års tid idoliserat sin flickvän, tv-stjärnan Sarah Marshall. Han är killen som gärna håller hennes väska på paparazzibilderna och blir aldrig omnämnd i hennes tacktal. Men Peters värld tar ny riktning när hon dumpar honom och lämnar honom i sin ensamhet. För att rensa tankarna åker Peter till Oahu utanför Hawaii och där råkar han ut för sin värsta mardröm. Hans ex och hennes nya pojkvän Aldous Snow, en brittisk rockmusiker, hamnar olyckligtvis på samma hotell som Peter. Medan han plågar sig själv med vetskapen om Saras nya liv finner han dock tröst i Rachel som han börjar flörta med.

Omdöme: Peter Bretter (Jason Segel) är något av en slacker som gillar att spendera stora delar av sin tid hemma på soffan. Han jobbar som musikkompositör på en TV-serie där stjärnan råkar vara hans flickvän Sarah Marshall (Kristen Bell). Efter fem år tillsammans har Peter tagit relationen för givet och accepterat att han får stå i skuggan av sin mer kända flickvän, vilket han inte har några problem med. Men Sarah känner att det är dags att gå vidare och gör slut med Peter.


©Universal Pictures

Peter drabbas av ett sammanbrott i och med att förhållandet är över. Han bestämmer sig därför att flyga till Hawaii för att komma iväg från allt ett tag. Vad han inte räknat med är att Sarah visar sig vara där och bo på samma hotell med sin nya pojkvän, brittiska sångaren Aldous Snow (Russell Brand). Som tur är för Peter får han bra kontakt med Rachel (Mila Kunis) som jobbar på hotellet och är någon han kan tänka sig att dejta.


©Universal Pictures

Det första man får säga är att Jason Segel inte är någon favorit, vilket med en gång gör att det blir svårt att ta sig an filmen. Men trots reservationerna på förhand ville jag ge honom och filmen en chans. Till en början får sägas att filmen inte lyckas fånga mig, varken karaktären Peter, Jason Segel eller humorn. Ska det ens vara roligt när en relation tar slut?


©Universal Pictures

Efter runt 20 minuter är det äntligen dags för handlingen att förflyttas till Hawaii och med det ökar hoppet om att filmen ska ta sig. Det är trots allt en trevlig plats som bakgrund. Det tar dock ytterligare ett tag innan bitarna börjar falla på plats. Filmen är en rom-com men ändå inte riktigt. Den är inte så rolig som man kan tro på förhand utan tar upp svårigheterna med att försöka gå vidare efter ett uppbrott, speciellt som Peter var den som blev dumpad.


©Universal Pictures

Definitivt inte någon av de bättre filmerna av det här slaget, men inte heller dålig. En film som (500) Days of Summer (2009) som kom runt den här tiden och handlar lite om samma sak är t.ex. klart bättre. Men detta är skönt nog inte en crazy-komedi som skulle urarta och bara handla om sex, alkohol och droger. Den har en del av värde, bara man inte förväntar sig en riktigt rolig komedi. Det var nog endast ett eller två tillfällen som man småskrattade åt, fast den har alltså en del annat av värde som gör att den är helt ok.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.1

Wet Hot American Summer

Titel: Wet Hot American Summer
Genre: Komedi
Land: USA
År: 2001
Regi: David Wain
I rollerna: Janeane Garofalo, David Hyde Pierce, Michael Showalter, Marguerite Moreau, Paul Rudd, Molly Shannon, Amy Poehler, Bradley Cooper, Elizabeth Banks

Handling: Komedi som utspelar sig på sommarlägret Camp Firewood 1981. Vi får följa lägerledarna och barnen under de sista dagarna av sommaren innan hösten och verkligheten återigen tar vid.

Omdöme: Året är 1981 och det är sista dagen på sommarlägret Camp Firewood i Pennsylvania. Lägerledarna försöker göra det bästa av den sista dagen för barnen och sig själva. Ansvarig för lägret är Beth (Janeane Garofalo) som får upp ögonen för Henry (David Hyde Pierce) som är en astrofysiker som hyrt en stuga intill lägret. Lägerledarna Andy (Paul Rudd) och Katie (Marguerite Moreau) är ett par, men Andy beter sig svinaktigt och vänstrar. Det öppnar upp för Coop (Michael Showalter) som varit hemligt förälskad i Katie i flera år.


©Euroeka Pictures/North Coast Group

Vid sidan av huvudkaraktärerna ses även Elizabeth Banks som Andys nya flamma och Bradley Cooper i sin filmdebut. Båda sticker ut i mindre roller i en film fylld med karaktärer att följa bland de många lägerledarna då i princip all fokus handlar om lägerledarna och inte barnen.


©Euroeka Pictures/North Coast Group

En film med sommarkänsla skulle man kunna tro men faktum är att filmen spelades in under kyliga vårdagar vilket gör att den äkta sommarkänslan inte riktigt infinner sig. Däremot utspelar det sig under tidigt 80-tal och den biten har man lyckats ganska bra med vad gäller produktionsdesignen med kläderna, frisyrerna och hela inramningen där på sommarlägret.


©Euroeka Pictures/North Coast Group

Soundtracket, med flera lugna rocklåtar, visar sig vara en bidragande orsak till varför det blir småtrevligt trots att filmen i sig inte är något vidare. Filmen är trots allt helt ok under första halvan men börjar spåra ur mer och mer under andra halvan. Det blir alltför splittrade scener som mer börjar likna sketcher från typ "Saturday Night Live" eller "National Lampoon".


©Euroeka Pictures/North Coast Group

Sammanfattningsvis kan man säga att filmen har två sidor. Det positiva är att första halvan funkar, vi har ett bra soundtrack filmen igenom och 80-tals inramningen är mestadels lyckad. Det negativa är att filmen tappar under andra halvan då den blir alldeles för spretig och inte längre känns fokuserad. Lite blandad kompott med andra ord där första halvan är en trea medan den andra halvan är farligt nära en etta.

2 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 5.5
IMDb: 6.5