Frequency

Titel: Frequency / Frequency - Livsfarlig frekvens
Genre: Kriminalare/Drama/Mysterium/Sci-Fi/Thriller
Land: USA
År: 2000
Regi: Gregory Hoblit
I rollerna: Dennis Quaid, Jim Caviezel, Shawn Doyle, Andre Braugher, Noah Emmerich

Handling: Polismannen John Sullivan får som genom ett under kontakt med sin döde far Frank och kan via en radio tala med honom trots att trettio års tidsskillnad skiljer dem åt. John varnar fadern för den kommande olyckan vilket gör att han överlever.

Omdöme: Året är 1969 i New York och brandmannen Frank Sullivan (Dennis Quaid) är en baseballintresserad make till Julia (Elizabeth Mitchell) och far till 6-årige Johnny (Daniel Henson). Samtidigt år 1999 i samma hus har den nu vuxne John (Jim Caviezel), som blivit polisdetektiv, svårt att gå vidare och leva sitt liv. Detta eftersom han fortfarande saknar sin far Frank som omkom i en eldsvåda för 30 år sedan.


©New Line Cinema

John, tillsammans med barndomsvännen Gordo (Noah Emmerich), hittar och plockar fram pappa Franks gamla amatörradio. Till Johns förvåning funkar radion och senare på kvällen får han ett anrop. Det visar sig vara pappa Frank som den 10:e oktober 1969, dagen innan sin död, anropar Johns radio år 1999.


©New Line Cinema

Efter att John och Frank konstaterat att de på något sätt fått kontakt, försöker de göra det bästa av situationen. John varnar Frank för eldsvådan. Men det i sin tur ändrar en rad andra viktiga saker i deras liv, inte minst det faktum att en oidentifierad seriemördare som härjade runt 1969 och dödade sjuksköterskor plötsligt dödar tio och inte tre. Franks fru tillika Johns mamma Julia är sjuksköterska...


©New Line Cinema

Alltid trevligt att plocka fram en bra film som setts för länge sen utan att man minns särskilt mycket. Premissen är inte alls tokig även om det är långt ifrån en självklarhet att det ska funka. Men det gör det här till stor del. Det blir också en story som får med lite av varje vilket gör att historien hela tiden kan föras framåt och inte bara handlar om en eller två saker.


©New Line Cinema

Vi får far-son bandet, åren 1969 och 1999, sci-fi elementen och hur de ändrar på historien när Frank undgår sin egen död och på det seriemördarjakten. Själva seriemördaren är ett så kallat cold case-fall som John själv jobbat på. Efter att pappa Frank räddas blir seriemördarhistorien högst personlig då mamma Julia och hela familjen blir en måltavla när Frank ska försöka förhindra att morden sker på sjuksköterskorna.


©New Line Cinema

Shawn Doyle i rollen som mördaren är en trevlig bekantskap. Han har helt klart ett småcreepy utseende och påminner om en blandning mellan James Spader och Cillian Murphy. När han och seriemördarhistorien kommer med i handlingen längre in blir filmen också mer spännande. Just att filmen lyckas kombinera olika genrer och historier och få det mesta att funka i en och samma film är lyckat. Helt enkelt en klart tillfredsställande film som inte gör en besviken även vid omtitt.

3 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 7.4