L.627

Titel: L.627 / L.627 - Gatans lag
Genre: Kriminaldrama
Land: Frankrike
År: 1992
Regi: Bertrand Tavernier
I rollerna: Didier Bezace, Jean-Paul Comart, Charlotte Kady, Lara Guirao

Handling: Polisdrama i nästan dokumentär stil som visar den mörka sidan av Paris droghandel. Lulu är en tuff narkotikapolis som inte alltid lyder sina svaga eller korrupta chefer. Trots den brutala vardagen lyckas han behålla sin medmänsklighet.

Omdöme: Paris i början av 90-talet. Vi följer Lucien "Lulu" Marguet (Didier Bezace) som är en polis som jobbar som narkotikaspanare. Efter att ha bråkat med sin överordnade omplaceras han till en skrivbordstjänst ett tag. Snart är han dock tillbaka som narkotikaspanare och får ansluta till en ny grupp kollegor i ett annat område av Paris.


©StudioCanal

Lulu kommer snabbt in i det nya gänget narkotikaspanare. De är alla smått avtrubbade av sitt arbete och tar inte saker på fullaste allvar. Lulu har inte förlorat sin arbetsmoral och vill gärna gå efter de större fiskarna som langar de stora partierna. Hans kollegor nöjer sig dock med alla sorters tillslag då de känner att deras chefer och politikerna endast tittar på antal tillslag och inte mängden.


©StudioCanal

En viktig informationskälla för narkotikaspanarna är deras informatörer på Paris gator. Lulu känner stor medmänsklighet till vissa av sina informatörer, inte minst Cécile (Lara Guirao) som både är prostituerad och narkoman med HIV. De har ett speciellt förhållande med varandra då hon ibland tillhandahåller information som kan leda till knarktillslag medan han bryr sig om hennes välbefinnande.


©StudioCanal

Denna franska polisfilm är ett kriminaldrama som låter en följa med i polisernas vardag, närmare bestämt narkotikaspanarnas vardag. Det är en typ av film som tar god tid på sig och på ett nästan dokumentärt vis följer poliserna, främst Lulu, i deras vardag. Det blir inte så mycket från privatlivet till en början utan främst att följa Lulu som är passionerad och hängiven sitt yrke som i princip är hela hans liv, trots att han har en fru och ett litet barn där hemma.


©StudioCanal

Det är en film som tar ett tag innan den fångar intresset. Med en speltid på uppemot 2.30 kan man förvänta sig att den vill bygga upp karaktärer och händelseförloppet. Men då man främst följer Lulu och det inte alltid händer så mycket, är det inte svårt att känna att filmen är för lång.


©StudioCanal

Filmen blir bättre när Lulu ansluter till sina nya narkotikaspanar-kollegor. Nu börjar det äntligen hända lite mer med diverse spaningsuppdrag och tillslag. Där emellan följer vi vardagslunken i deras arbete. På det något jazzig och inte särskilt passande musik av Philippe Sarde som sällan skapar stämningen som annars hade kunnat infinna sig. Allt som allt lite besviken överlag även om det är en intressant inblick i narkotikaspanarnas vardag. Då föredras en annan lite modernare polisfilm i form av Polisse (2011) som också följer en grupp poliser i deras arbete. Den blir desto bättre och mer dramatisk än vad denna lyckas bli.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0 alt. 6.5
IMDb: 7.2