The Scalphunters

Titel: The Scalphunters / Skalpjägarna
Genre: Västern/Komedi
Land: USA
År: 1968
Regi: Sydney Pollack
I rollerna: Burt Lancaster, Telly Savalas, Ossie Davis, Shelley Winters, Dabney Coleman

Handling: Västernkomedi om pälsjägaren Joe Bass som får en förrymd slav i utbyte för sina djurpälsar då en grupp indianer gör en räd mot honom. Indianerna blir dock snart själva utsatta för en räd och pälsarna kommer i den girige Jim Howies händer, och snart även slaven. Joe har dock bestämt sig för att få tillbaka sina pälsar och följer efter Howie och hans grupp för att försöka lura av dem hans pälsar.

Omdöme: Detta kom att bli den tredje filmen av den då lovande regissören Sydney Pollack. Det är en historia om pälsjägaren Joe Bass (Burt Lancaster) som blir av med pälsarna han så hårt jobbat med att införskaffa för att kunna sälja. En grupp indianer tar pälsarna i utbyte mot slaven Joseph Lee (Ossie Davis). Slaven är värd en del så Joe tänker ta med sig honom och sälja honom i storstaden. Men först tänker han följa efter indianerna och få tillbaka pälsarna. Tanken är att vänta tills de druckit sig fulla på alkoholen de kommer finna bland pälsarna.


©United Artists

Joe Bass vill helst att slaven Joseph Lee håller tyst och gör som han blir tillsagd när de två slår följe. Men han visar sig vara en påläst slav som dessutom tillhört comanche-indianerna och ser sig själv som comanche. När de spanar på indianerna som tog Joes pälsar, upptäcker de skalpjägare ledda av Jim Howie (Telly Savalas) som ger sig på de alkoholpåverkade indianerna och kommer över pälsarna. Det förändrar inte den envise Joe Bass plan nämnvärt, men det försvårar läget. Kanske måste han ta hjälp av slaven trots allt...


©United Artists

Det får sägas att det liksom känns rätt när förtexterna rullar igång lite i stil av spaghettivästerns som var populära på den här tiden. Dessutom med Burt Lancaster och Telly Savalas, musik av gamle räven Elmer Bernstein och regi av Sydney Pollack. Tonen sätts relativt tidigt att det är en västernkomedi, både med en del humor och musiken som ibland har lite lättsammare inslag.


©United Artists

Joe Bass och Joseph Lee har en småskön jargong sinsemellan och det är upplagt för en trevlig filmstund då de börjar följa efter indianerna. När sedan skalpjägarna kommer in i bilden, tappar väl filmen en aning då vi snarare följer dem när de slår läger och inte gör särskilt mycket annat än att grisa runt, dansa och ha sig. Det blir sedan bättre igen när Joe Bass försöker få tillbaka sina pälsar medan Joseph Lee lurig som han är försöker vinna deras förtroende.


©United Artists

Intressant nog visar det sig varken vara Burt Lancaster eller Telly Savalas som är filmens behållning. Istället är det Ossie Davis i rollen som slaven Joseph Lee som övertygar mest. Han liksom charmar omkull en med sin lite överlägsna men inte arroganta stil när han manövrerar igenom en del svåra situationer med hjälp av att han är beläst. Han plockar även upp saker längs vägen som kommer till användning på ett smart sätt. Helt klart en bra karaktär och Ossie Davis spelar rollen övertygande.


©United Artists

En något ojämn film är vad man får. Inte så att det skulle spåra ur och bli en crazy-komedi eller liknande. Den håller sig på banan och humorn är oftast passande och välkommen. Däremot har den alltså några partier där skalpjägarnas tristess mer känns som utfyllnadsscener innan roligheterna tar över tack vare Joe Bass och Joseph Lee. Trots allt kul att ha sett då det inte blir någon bortkastad titt.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.7