onsdag 24 juli 2024

Tango & Cash



Titel: Tango & Cash
Genre: Action/Komedi/Kriminalare/Thriller
Land: USA
År: 1989
Regi: Andrei Konchalovsky
I rollerna: Sylvester Stallone, Kurt Russell, Teri Hatcher, Jack Palance, Brion James

Handling: Två av Los Angeles absolut bästa poliser, Ray Tango och Gabriel Cash lyckas stoppa en viktig affär som knarkkungen Yves Perret precis skulle avsluta. På grund av det förlorar Perret stora mängder pengar och kräver hämnd. Men Tango och Cash tål inte varandra, trots sina framgångar inom yrket och det sista de vill göra är att samarbeta. Men nu när Perret har någonting stort på gång måste de börja lita på varandra och genomföra uppdraget tillsammans. Även om det innebär livsfara.

Omdöme: Ray Tango (Sylvester Stallone) och Gabriel Cash (Kurt Russell) är två välkända Los Angeles-baserade poliser då de alltid får jobbet gjort. Tango jobbar i Beverly Hills och klär sig i fina kostymer medan Cash jobbar i mer ruffiga kvarter och klär sig i vad han hittar. De känner till varandra men ogillar varandra p.g.a. rivaliteten som uppstått då båda vill vara bäst.


©Warner Bros.

En dag får Tango och Cash tillfälle att samarbeta när de luras till ett lager för att sättas dit för ett mord på en narkotikaspanare. Fällan har gillrats av en man vid namn Yves Perret (Jack Palance) som vill bli av med de båda stjärnpoliserna. Han vet att han inte kan döda dem eftersom hans kriminella organisation då skulle få hela poliskåren efter sig. Istället är tanken att sätta dem i fängelse under tiden han och hans affärspartners kan genomföra en stor vapenaffär.


©Warner Bros.

Tango & Cash är en buddy cop actionkomedi som följer i spåren av Lethal Weapon (1987). Det finns faktiskt flera likheter mellan filmerna när man tänker efter. Direkt när man ser Kurt Russell med hans frisyr tänker man på Mel Gibson i rollen som Martin Riggs. Jargongen mellan Sylvester Stallone och Kurt Russell påminner om den mellan Mel Gibson och Danny Glover. Manuset har delvis skrivits av en av de som skrev nämnda Lethal Weapon (1987) och dessutom kom samma klippare från den filmen in och klippte om filmen innan den släpptes. Och med ett lyckat resultat får man säga.


©Warner Bros.

Filmen hade en turbulent produktion då det gick lite olika åsikter om vilken ton filmen skulle ha och vilken typ av film man skulle göra. Regissören Andrei Konchalovsky försökte göra en mer seriös buddy cop-film medan dess producent ville göra det till en parodi. Stallone lär förutom att ha varit stjärnan även ha tagit på sig rollen som producent, regissör och manusförfattare för att försöka styra upp det hela. Till slut fick Konchalovsky sparken i slutet av produktionen och man tog alltså in en annan klippare för att få ut en produkt som skulle funka. Trots att filmen gick över budget blev det en kassasuccé som spelade in över $120m.


©Warner Bros.

Har alltid varit lite svag för denna actionkomedi. Den har välgjord action och en hel del humor utan att det blir för mycket av det ena eller det andra. Stallone och Russell funkar som radarpar och båda matchar varandra bra, inte minst med den humoristiska biten. Birollerna funkar också bra med Jack Palance som huvudskurk, Brion James som skurk samt Teri Hatcher som hjälpande hand/kärleksintresse.


©Warner Bros.

Andrei Konchalovsky, som tidigare gjorde Runaway Train (1985), har tillsammans med filmteamet skapat en oftast högoktanig actionfilm som definitivt kan matcha en film som Lethal Weapon (1987) som hamnar i samma genre. Något han och filmen har stor hjälp av är den elektroniska musiken av Harold Faltermeyer som gör oerhört mycket för att höja allt ett snäpp. Om man kan sina filmer är det inte svårt att höra att det är samma kompositör som gjorde musiken till inte minst Beverly Hills Cop (1984) och Fletch (1985).


©Warner Bros.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
5 - Musik
3 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 6.4

tisdag 23 juli 2024

Movies-Noir Favoritfilmer - 2023

Äntligen är det dags att lista mina favoritfilmer från 2023. Lite sent kan tyckas men det är aldrig för sent för årslistor. Tyvärr sker ingen nedräkning som listar samtliga filmer som setts från 2023 tack vare vad vi kan kalla för "datastrul". Håller det därför till topp tio som egentligen är det viktigaste, även om det oftast finns trevliga överraskningar även utanför topp tio.

Innan topp tio presenteras listas favoriterna inom dokumentär och animerad film från året.





BÄSTA DOKUMENTÄR

The Deepest Breath




STÖRSTA UTMANARE

Still





BÄSTA ANIMERADE

Leo




STÖRSTA UTMANARE

Mars Express






MOVIES-NOIR FAVORITFILMER - 2023

Ett år som kanske inte har några moderna klassiker men likväl en rad klart bra filmer. Runt hälften är mindre kända filmer och ungefär lika många är på annat språk än engelska.

På topp tio återfinns filmer från:

3 USA
1 Japan
1 Italien
1 Argentina
1 Spanien
1 Frankrike
1 Storbritannien
1 Tyskland



PLATS #10

#10 What You Wish For (Nicholas Tomnay)



En kock med spelproblem flyr till en latinamerikansk villa, där han antar en annan mans identitet.

*Diabolisk
*Överraskande
*Krypande stämning



PLATS #9

#9 Girl You Know It's True (Simon Verhoeven)



I slutet av 1980-talet blev dansarna Robert Pilatus och Fabrice Morvan stjärnor och världsberömda med #1 hits. Duon sjöng aldrig ett ord i sina låtar och sanningen avslöjades som en av de största skandalerna i musikhistorien.

*Baserad på verkliga händelser
*Fascinerande
*Greppar tag i en



PLATS #8

#8 Saltburn (Emerald Fennell)



Oliver Quick är en Oxford-student som blir besatt av sin charmiga och aristokratiska klasskamrat Felix Catton, som bjuder in honom till sin familjs excentriska gods. Där väntar en sommar fylld av fest, intriger och mörka hemligheter.

*Förförisk
*Överraskande
*Bra huvudkaraktär och prestation



PLATS #7

#7 Vincent Must Die (Stéphan Castang)



Ett dåligt skämt verkar vända hela världen mot Vincent. Plötsligt börjar människor slumpmässigt gå till attack mot honom, med uppsåt att döda honom. Från att ha levt ett vanligt liv, måste nu Vincent fly från en situation som blir alltmer kaotisk.

*Svart humor
*Inleder lättsammare, blir mörkare allt eftersom
*Riktigt bra och stämningsfull musik



PLATS #6

#6 Society of the Snow (J.A. Bayona)



Planet med ett rugbylag kraschar på en glaciär i Anderna. De få passagerare som överlever kraschen befinner sig i en av världens tuffaste miljöer för att överleva.

*Baserad på verkliga händelser
*Gripande
*Välgjord



PLATS #5

#5 The Extortion (Martino Zaidelis)



En kommersiell flygplanspilot utpressas av sitt lands underrättelsetjänster för att transportera mystiska portföljer på sina resor till Spanien.

*Underhållande
*Bra huvudroll
*Spänning och humor



PLATS #4

#4 The Last Stop in Yuma County (Francis Galluppi)



Medan han är strandsatt på en rastplats på landsbygden i Arizona, hamnar en resande säljare i en svår gisslansituation när två bankrånare anländer utan betänkligheter om att använda grymhet eller kallt, hårt stål för att skydda sin blodbefläckade förmögenhet.

*Överraskande
*Neo noir
*Smart



PLATS #3

#3 Last Night of Amore (Andrea Di Stefano)



Kvällen innan sin pensionering kallas polisen Franco Amore till en brottsplats där hans bästa vän och mångåriga poliskollega dödats under en diamantkupp.

*Smart
*Spännande
*Bra huvudroll



PLATS #2

#2 Perfect Days (Wim Wenders)



Hirayama kör runt i Tokyo, städar toaletter och lyssnar på musik. Mellan arbetspassen fotograferar han träd, läser böcker och äter mat.

*Tokyo
*Fin och poetisk
*Bra huvudroll



PLATS #1

#1 The Iron Claw (Sean Durkin)



Den verklighetsbaserade historien om de oskiljaktiga bröderna Von Erich, som skrev historia i den intensivt konkurrensutsatta världen av professionell brottning i början av 1980-talet.

*Stark och gripande
*Fascinerande
*Bra huvudroll



STÖRSTA UTMANARNA

All Your Faces
Anatomy of a Fall
Daddio
Ein ganzes Leben / A Whole Life
The Equalizer 3
Hit Man
John Wick: Chapter 4
The Killer
Konvoi / The Arctic Convoy
Operation Fortune: Ruse de Guerre
Past Lives
Sing Sing
Tetris

måndag 22 juli 2024

Thelma



Titel: Thelma
Genre: Komedi/Drama/Action
Land: USA
År: 2024
Regi: Josh Margolin
I rollerna: June Squibb, Fred Hechinger, Richard Roundtree, Parker Posey, Clark Gregg, Malcolm McDowell

Handling: När 93-åriga Thelma Post blir lurad av en telefonbedragare som låtsas vara hennes barnbarn ger hon sig ut på en förrädisk resa genom staden för att återta det som tagits från henne.

Omdöme: Detta är inte den klart bra norska filmen Thelma (2017) av Joachim Trier. Istället visar det sig vara en hyllning av Josh Margolin till sin älskade mormor Thelma. En Thelma som visar sig ha varit gift med regissören Ted Post som gjorde filmer som Hang 'Em High (1968) och Magnum Force (1973). Josh Margolin följer alltså i sin morfars fotspår som regissör med denna långfilmsdebut.


©Magnolia Pictures

Thelma (June Squibb) har levt ensam i två år sedan hennes make Teddy gått bort. Det går mestadels bra och hon kan alltid lita på barnbarnet Daniel (Fred Hechinger) som hjälper henne med datorn eller om hon behöver skjuts någonstans. En dag blir hon dock kontaktad av en telefonbedragare som säger att hennes barnbarn Daniel varit med om en bilolycka och att hon måste betala en stor summa pengar till offret han körde på.


©Magnolia Pictures

Thelma, som inte vill att hennes dotter Gail (Parker Posey) och hennes make Alan (Clark Gregg) ska sätta henne på ålderdomshem, vill visa dem att hon kan klara sig själv. Hon bestämmer sig för att utan familjens vetskap ge sig ut efter bedragarna för att få tillbaka sina pengar. Men först gör hon ett stopp på ålderdomshemmet där gamla vännen Ben (Richard Roundtree) befinner sig. Tillsammans ger de sig ut på Los Angeles gator på Bens elscooter.


©Magnolia Pictures

Till en början när filmen drar igång och Thelma faller offer för telefonbedragarna, tänker jag att det kanske blir något liknande eller till och med är en remake på ungerska filmen The Grandson (2021) där en änkling och barnbarnet måste ta itu med telefonbedragare när inte polisen gör något åt saken. Även om filmerna har likheter med telefonbedrägeriet är detta främst en komedi och visar att det fortfarande finns krut i den gamla gumman.


©Magnolia Pictures

June Squibb och Richard Roundtree blir ett småtrevligt radarpar. Richard Roundtree, mest känd för att en gång i tiden ha spelat titelrollen i Shaft (1971), gjorde här sin sista filmroll. På äldre dar påminner han en hel del om Morgan Freeman med sitt lugn och självklarhet. June Squibb, Oscarsnominerad för Nebraska (2013), visar vid 93 års ålder att hon är att räkna med. Fred Hechinger i rollen som barnbarnet Daniel påminner för övrigt en del om en yngre Joaquin Phoenix, inte utseendemässigt utan främst med rösten, något som blir svårt att sluta tänka på.


©Magnolia Pictures

Även om filmen börjar lite trevande och de lättsammare scenerna inte alltid är särskilt bra, tar sig filmen och blir bättre när den snarare blir ett finstämt drama. En del humor funkar i filmen, inte minst samspelet mellan June Squibb och Richard Roundtree, men det är när man får med den mänskliga sidan av historien som det blir något av värde. Filmen hade nog vunnit på att göra det mer till en fin historia på ålderns höst, lite likt The Straight Story (1999) och skippat de lättsammaste inslagen som inte funkar lika bra.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.4

söndag 21 juli 2024

Into the Night



Titel: Into the Night / Trassel i natten
Genre: Komedi/Action/Thriller
Land: USA
År: 1985
Regi: John Landis
I rollerna: Jeff Goldblum, Michelle Pfeiffer, David Bowie, Dan Aykroyd, Richard Farnsworth

Handling: Efter att ha upptäckt att hans fru är otrogen mot honom möter en sömnlös flygingenjör av misstag, och försöker hjälpa, en vacker modell på flykt från några extremt farliga människor.

Omdöme: Oh boy! Detta var en film som hade setts en gång i tiden och gillades. Genom åren har dock frågan ställts om den var så bra och trevlig eller om jag kan ha överskattat den på något sätt. När det var läge att se en sommarfilm en kväll kändes det som rätt tillfälle att plocka fram denna igen. Frågan var om den skulle vara så trevlig eller bli mer av en besvikelse.


©Universal Pictures

Ed Okin (Jeff Goldblum) bor i Los Angeles. Han lider av sömnproblem vilket gör att det blir många sömnlösa nätter innan han ger sig av till jobbet som flygingenjör där han har en tendens att vara något av en zombie. Där hemma visar han sig ha äktenskapsproblem då han finner sin fru vara otrogen med en annan man.


©Universal Pictures

En natt när Ed återigen inte kan sova, bestämmer han sig för att ta sig till flygplatsen. Kanske var tanken att flyga till Las Vegas och spendera natten där efter ett råd från arbetskollegan Herb (Dan Aykroyd). Istället sker något oväntat i parkeringsgaraget. En ung kvinna som visar sig heta Diana (Michelle Pfeiffer) ser sig jagad av ett par farliga iranska män. Vettskrämd som hon är hamnar hon i Eds bil. Ed blir hennes räddare i natten och det blir bara början på trasslet hon dragit in honom i.


©Universal Pictures

80-tals känslan är hög och det är lite av en fröjd att följa Jeff Goldblum och Michelle Pfeiffer då de försöker hålla sig undan de galna iranierna samtidigt som Ed försöker få en förklaring på vad det är som sker. Diana tar med honom till diverse vänner och kontakter för att få hjälp. Stackars Ed får sitt livs äventyr, utan att han bett om det.


©Universal Pictures

Något av en crossover mellan en komedi, action och neo-noir som för det mesta faktiskt får till det riktigt fint. En film som kommer upp i tankarna under filmens gång är en gammal favorit som har lite samma ingredienser, nämligen Foul Play (1978). I båda fallen hamnar en ung kvinna i trubbel och blir jagad då hon har något av värde och i båda fallen skyddas hon av en lång karl, här Jeff Goldblum, där Chevy Chase.


©Universal Pictures

En rolig grej filmen igenom är att regissören John Landis tagit hjälp av en rad regissörer som dyker upp i mindre roller. Dessa är bl.a. Paul Mazursky, Roger Vadim, David Cronenberg, Jack Arnold, Jonathan Demme, Richard Franklin, Amy Heckerling, Colin Higgins (som regisserade nämnda Foul Play (1978) för övrigt), Lawrence Kasdan, Don Siegel samt John Landis själv som en av de iranska tuffingarna.


©Universal Pictures

Det är en film som har en hel del på gång och det hade kunnat bli en soppa av det hela med allt som händer, de många karaktärerna som kommer och går plus hoppandet mellan genrer. Men det funkar alltså och gör det till en klart underhållande film. En film som visar sig hålla fint och möjligtvis är en något underskattad 80-talare.

4 - Skådespelare
3 - Handling
5 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 6.4

lördag 20 juli 2024

Talk Radio



Titel: Talk Radio
Genre: Drama
Land: USA/Kanada
År: 1988
Regi: Oliver Stone
I rollerna: Eric Bogosian, Alec Baldwin, Leslie Hope, Ellen Greene, John C. McGinley, John Pankow, Michael Wincott

Handling: En programledare för en radioshow skall få börja sända sitt program över hela landet. Dagen innan premiären får han en rad dödshot.

Omdöme: Barry Champlain (Eric Bogosian) är en radiokändis med sin egen radioshow i Dallas. Varje vardagskväll kör han med sin konfronterande stil när han talar om alla möjliga provokativa ämnen. Lyssnare ringer in med diverse frågor och funderingar och Barry använder sin kvicka tunga för att ge ett underhållande radioprogram. Han har blivit känd som mannen du älskar att hata, vilket bara ger Barry ytterligare bränsle på elden.


©Universal Pictures

En dag meddelar Barrys chef Dan (Alec Baldwin) att radioshowen ska börja sändas över hela landet och inte bara i Dallas. Det är givetvis en stor grej, men innan de får grönt ljus har de besök av en man vid namn Dietz (John Pankow) som överser projektet. Hans närvaro gör Barry illa till mods men hans vädjan att avlägsna honom faller för döva öron.


©Universal Pictures

På plats i studion har Barry sin långvarige kollega och vän Stu (John C. McGinley) som sköter den tekniska aspekten och även telefonväxeln. Barry har även producenten/sekreteraren Laura (Leslie Hope) på plats med vilken han har en relation med. Men nu när radioshowen snart ska premiärsändas över hela landet ber Barry någon han litar på att flyga in och närvara. Den personen är ex-frun Ellen (Ellen Greene).


©Universal Pictures

Något som blir oundvikligt är att Barry fått många fans, olika typer av fans. De som älskar honom och de som avskyr honom, och det är många som hatar honom. Barrys stil är provocerande och konfronterande vilket gör att det är underhållande radio men han skyr inte att göra personliga påhopp. Ofta kommer rasfrågan upp på tal och Barry, som är jude, hotas ofta med hatbrev och direkta hot under sändningarna. Detta är något han mestadels viftar bort, men innerst inne växer nog ändå oron.


©Universal Pictures

Hur ska det bli när sändningarna går ut över hela landet? För tillfället sänds radioshowen endast i Dallas så det är mest lokala som ringer in. Men vilka knäppgökar Barry har att göra med. En efter en ringer de in, den ena mer skruvad än den andra. Det är en sådan typ av radioshow tack vare Barry. Han lockar till sig de udda och extrema människorna där ute som vädrar sina tankar och åsikter. Stu som sållar samtalen låter det mesta slinka igenom, fast å andra sidan vill Barry ha det så eftersom det ger underhållande radio och ger honom något att jobba med.


©Universal Pictures

Filmen bygger på en pjäs och ett manus av Eric Bogosian som han skrev tillsammans med Oliver Stone. Det är även delvis inspirerat av verkliga radiopersonligheter och händelser. Filmen skiljer sig en del från TV-serien "En röst i natten" som var en lugnare radioshow men där en del samtal kunde leda till spänningsmoment. Här är det ett mer uppvridet tempo där Barry går på för fullt mest hela tiden. En del samtal väcker dock ens nyfikenhet av olika anledningar. Ibland är det sjuka och farliga människor som ringer in...


©Universal Pictures

Majoriteten av handlingen utspelar sig på radiostationen då den inleder med programmet på fredagen och avslutar med showen på måndagen. Där emellan spenderar Barry sin fritid med flickvännen Laura och ex-frun Ellen som flyger in från Chicago. Det hela håller intresset uppe med ett par bra prestationer och ett fint foto av Robert Richardson som gör mer än man kan förvänta sig. Till slut blir det dock lite smågalet med radioshowen då det känns som det mesta handlar om att visa hur fördärvat samhället och människorna är.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 7.2