Diary of a Mad Housewife

Titel: Diary of a Mad Housewife / En galen hemmafrus dagbok
Genre: Drama/Komedi
Land: USA
År: 1970
Regi: Frank Perry
I rollerna: Carrie Snodgress, Richard Benjamin, Frank Langella, Peter Boyle

Handling: En hemmafru ur medelklassen i New York, med en man besatt av sin social status, inleder ett förhållande med en författare.

Omdöme: Tina (Carrie Snodgress) är en trött hemmafru. Hon är gift med juristen Jonathan (Richard Benjamin) och paret har två unga döttrar ihop. Jonathan är inte sen med att slänga ur sig en rad nedlåtande kommentarer om sin fru, vars sig det handlar om hennes utseende eller beteende. Hon har helt enkelt tappat livsgnistan och med tanke på hur maken försummar henne kan man förstå henne.


©Universal Pictures

Jonathan jobbar hårt och är den som försörjer familjen. Tina är hemmafrun som tar hand om resten. För det mesta uppträder Jonathan som en stor unge. Han använder Tina som sitt hembiträde, sin sekreterare och sin mamma. Och när han är upplagd för det vill han att de ska "rulla runt i sänghalmen". Inte helt oväntat är Tina allt annat än med på noterna med tanke på hur Jonathan behandlar henne.


©Universal Pictures

Eftersom Jonathan är mån om att mingla med de rika och kända, drar han med Tina på diverse tillställningar och fester. På en av dessa träffar hon författaren George (Frank Langella) som säger vad han tycker och är allmänt vulgär. Han är ingen hon skulle vilja umgås med, men på en annan fest där hon inte känner någon väljer hon att gå fram och prata med honom. Det ena leder till det andra och de inleder en affär.


©Universal Pictures

Frank Perry är en regissör som främst var verksam under 60- och 70-talet. Hade tidigare sett The Swimmer (1968) och Man on a Swing (1974) av honom och det var två filmer som hade satt sig. Denna film bygger på en bok (manus av regissörens fru Eleanor Perry) och är helt berättad ur hemmafruns ögon. Det är ett drama om hemmafruns liv, vad hon måste utstå där hemma och hennes frestelse för en annan man.


©Universal Pictures

Även om det i grunden är ett drama är det en film som inte är utan humor. Det går inte att undvika att skratta åt hur Jonathan beter sig. Som en bortskämd unge ropar och skriker han på Tina att göra det ena och det andra. Richard Benjamin är trots att han funkar bra i rollen nog ändå svagast av de tre skådespelarna. Carrie Snodgress balanserar sin roll som Tina bättre och blev också Oscarsnominerad för rollen som hon dessutom vann en Golden Globe för.


©Universal Pictures

Även om Jonathan nog är roligast att se som bortskämd och skrikig, och Carrie Snodgress ger den bästa prestationen som hemmafrun som det bubblar inom, är det nog ändå Frank Langella som är intressantast att se. Han gjorde här sin filmdebut och det är ovant att se honom så ung och med håret som man inte är säker på om det är en peruk eller inte. Han är också övertygande som den sexfixerade författaren som säger exakt vad han tycker och tänker.


©Universal Pictures

Av de tre Frank Perry-filmerna som nu setts är detta den svagaste, åtminstone för egen del. Det är fortfarande en ganska intressant film och absolut sevärd, mycket tack vare karaktärerna och prestationerna. Men den lyfter aldrig till något mer än att vara helt ok. Inte tillräckligt rolig, inte tillräckligt gripande eller något annat för den delen som skulle göra det till en bättre film. Ändå glad att ha sett den då det är en intressant regissör man sällan hör eller läser om.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.0